I dag är andelen kvinnor och män som arbetar i högprestigeyrken lika stor. Men lönen hänger inte med.

När lönegapet mellan könen minskar kraftigt i alla andra yrken så ligger skillnaden i högprestigeyrken kvar på samma nivå som 1968.

Det visar en ny studie i sociologi vid Stockholms universitet.

– Det är många fler kvinnor som tjänar mycket pengar i dag, men skillnaden mellan könen har inte minskat så mycket som man kanske kunde ha trott. Kvinnor som grupp tjänar fortfarande mindre, säger Charlotta Magnusson, docent i sociologi.

De högprestigeyrken som menas är exempelvis läkare, jurister, ingenjörer och universitetsprofessorer.

Urvalet utgår från en internationell skala som baseras på värderingar, där människor i runt 60 länder har fått ange yrken som de anser har hög prestige.

– Det är yrken som kräver lång utbildning och har hög lön. Det kan förändras, men inte så mycket. Värderingar om prestige är till stor del konstant över tid, säger Charlotta Magnusson.

Studien om löneskillnader baseras på svaren i den så kallade Levnadsnivåundersökningen, som har genomförts sex gånger mellan 1968 och 2010.

1968 arbetade 7 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i högprestigeyrken.

2010 var motsvarande siffror 22 procent av kvinnorna och 21 procent av männen.  

– Det är nu lika många kvinnor som män i högprestigeyrken, vilket inte är så konstigt med tanke på att det är fler kvinnor på de flesta högskoleutbildningar i dag, säger Charlotta Magnusson.

Men resultatet visar alltså att löneskillnaderna i dessa yrken i stort sett ligger kvar på samma nivå som i slutet av 1960-talet, samtidigt som de har minskat kraftigt på arbetsmarknaden i övrigt.

– Vi har räknat på timlön, så skillnaden kan inte förklaras av deltidsarbete. Det är också justerat för utbildningsnivå och yrkeserfarenhet.

Kvinnor arbetar heltid i lägre utsträckning, kan det vara så att arbetsgivare missgynnar deltidsarbete mer i högprestigeyrken?
– Ja, så kan det vara, att de får en sämre löneutveckling över tid. Tidigare studier visar att kvinnor i högprestigeyrken har mindre av tidskrävande arbetsuppgifter som kräver mycket närvaro på arbetsplatsen, övertid och resor. Alltså sådana som är svåra att kombinera med familj. Men vi vet inte om det är av eget val eller om arbetsgivarna satsar olika på kvinnor och män.

Även om lönegapet i högprestigeyrken ligger kvar på 60-talsnivå, betonar Charlotta Magnusson att det har minskat kraftigt på arbetsmarknaden i stort, och att de senaste siffrorna i Levnadsnivåundersökningen är från 2010.

– Det är lätt att fokusera på det negativa, jag skulle vilja lyfta fram att löneskillnaderna har minskat betydligt i låg- och medelprestigeyrken. Det är också viktigt att komma ihåg att de kan ha minskat även i högprestigeyrken de senaste åren, säger hon.