Är fitness för hjärnan ett plastdiadem för 3 000 spänn?

ESSÄ. Jag får ett plastdiadem placerat över pannan. Sensorer mot huden ska kunna fånga upp min hjärnas aktivitet medan jag tittar på en boll som far fram över en skärm.

I fem minuter koncentrerar jag mig så hårt jag kan på att tänka på ingenting, bara fokusera på objektet som rullar. Jag sitter på en pall i ”Sveriges första hjärngym”, och jag undrar vad i helvete jag håller på med.

Tjänsten jag provar, tillsammans med en grupp andra nyfikna i Fältöverstens shoppingcenter i Stockholm, heter Mendi.

”Precis som blodflödet i en muskel ökar när du tränar den på gymmet ökar blodflödet till hjärnan när du tränar den med vår teknik”, förklarar företagets vd.

Ett ökat blodflöde ska kunna bidra till bland annat bättre fokus, sömn och stresstålighet. När hårdvaran, plastdiademet jag har över pannan, sätts i produktion kommer den att gå på runt 3 000 spänn, exklusive abonnemang på träningsprogrammen.

Det låter vansinnigt. Men Mendi är långt ifrån ensamma om att försöka göra business av hjärnträning. De senaste åren har marknaden för appar för ändamålet formligen exploderat.

Det är inte en slump att jag sitter i ett ”hjärngym” med ett ”vackert designat headset” samtidigt som allt fler svenskar tecknar privata sjukförsäkringar

De heter saker som Lumosity, Peak och Elevate. Kluriga uppgifter, spel, knepiga quiz, koncentrationsutmaningar med löften om snabbare tanke-banor, piggare idéer, bättre fokus och uppfattningsförmåga.

Enligt techmagasinet Wired ska vi ha spenderat upp emot 1,9 miljarder dollar på appar för hjärnträning under 2018.

När Nordens största gymkedja Sats nyligen rullade ut en kampanj för att inspirera alla färska nyårslöftesgivare var fokus inte på vad fysisk aktivitet gör med kroppen, utan på hur den påverkar insidan av huvudet.

Med ett stetoskop lite ledigt draperat runt nacken tittar hjärnforskaren Ole Petter Hjelle in i kameran i reklamfilmen och säger:

”Don’t skip brain day!”

Med liknande retorik har psykiatrikern Anders Hansen den senaste tiden blivit populärvetenskaplig popstjärna. Hans bok Hjärnstark är en megasuccé.

Budskapet i sig är inte revolutionerande, typ att fysisk aktivitet är bra och för lite sömn dåligt. Paketeringen är nyckeln till hans framgång. I grunden är det okontroversiella livsstilsråd, med fokus på hjärnan.

Att vi kommit dit är egentligen inte så konstigt. I snart tio år har vi talat om en träningstrend. Från att ha varit ett land där motion och idrottande främst tillhört den ideella sfären har Sverige förvandlats till en fitnessekonomi.

2,1 miljon av oss var under 2017 medlemmar i ett gym. Den högsta andelen gymtränande i hela Europa.

I takt med att gymbranschen börjat omsätta allt större summor har den tränande befolkningens kroppar också steg för steg förvandlats till kapital.

I fem minuter koncentrerar jag mig så hårt jag kan på att tänka på ingenting, bara fokusera på objektet som rullar

Resultatet av tiden och pengarna du lägger på gymmet avspeglar sig i din fysik. Muskler och kondition blir valuta som kan bytas in mot status, bekräftelse, uppmärksamhet eller sex.

Kroppen blir genom den här processen på samma gång ett subjekt och ett objekt. Den används, upplevs. Men är samtidigt till för att visas upp.

På samma sätt som den konventionella träningsbranschen sett nya aktörer dyka upp för att möta vårt behov av att tygla kroppen har en motsvarande industri vuxit fram för insidan av huvudet.

Vi ser det i hajpen kring meditation och mindfulness, vi ser det i landstingsfinansierad internet-KBT, vi ser det i den höga utskrivningsfrekvensen av antidepressiva. Vi ser det i apparna för hjärnträning.

Det som dock skiljer ett hjärngym från ett kroppsdito är att på det sistnämnda vet vi att träningen ger någon form av resultat. Mendi använder sig av en teknik som i studier visat sig kunna, eventuellt, minska bland annat adhd/add-symptom.

När Nordens största gymkedja Sats nyligen rullade ut en kampanj för att inspirera alla färska nyårslöftesgivare var fokus inte på vad fysisk aktivitet gör med kroppen, utan på hur den påverkar insidan av huvudet

Men det finns ingenting som säger att just produkten jag testar kommer att förändra något alls för just mig. Konsensus inom vetenskapen tycks vara att visst, du kan träna hjärnan att bli bättre på att lösa uppgiften i appen.

Men att detta ska ha någon vidare effekt på dina kognitiva förmågor är inte troligt.

Hjärnträningen är alltså inte den banbrytande innovation som aktörerna i segmentet vill få oss att tro. I alla fall inte ännu.

I stället framstår trenden mest som bara ytterligare ett led i samtidstendensen som lägger exakt all skuld för hälsoproblematik på individen. 

Det är inte en slump att jag sitter i ett ”hjärngym” med ett ”vackert designat headset” samtidigt som allt fler svenskar tecknar privata sjukförsäkringar.

Ingen finns där för att fånga upp den som inte har tid, råd eller ork att kontinuerligt serva sin egen människomaskin. 

Fungerar inte kroppen? Gå till gymmet! 

Fungerar inte huvudet? Köp ett plastdiadem för 3 000 spänn!