I dag, onsdag, samlar regeringens särskilde utredare Gudmund Toijer sina experter och företrädare för fack och arbetsgivare till ett heldagsmöte.

Utredaren vill ha parternas och experternas reaktioner på konkreta förslag om hur arbetsgivarnas kostnader vid uppsägningar kan minska.

Enligt regeringens direktiv ska utredningen ska ta fram förslag ”som särskilt för mindre företag innebär lägre kostnader vid uppsägningar”.

Vilka kostnader som avses preciseras inte i direktiven.

Utredningen har valt att fokusera på de kostnader som uppstår när anställda sägs upp av personliga skäl, och väljer att ogiltigförklara uppsägningarna. Det är en inriktning som arbetsgivarsidan är nöjd med.

När en uppsägning är ogiltigförklarad (oftast med fackets hjälp) består anställningen tills tvisten är löst. Vilket kan ta mycket lång tid.

Enligt en statlig utredning 2012 pågår varannan tvist av det här slaget i mer än 17 månader, räknat från uppsägningen till dess att Arbetsdomstolen har dömt. I de fall då tingsrätter dömer blir tvisterna ännu längre

– Under tiden måste arbetsgivaren betala lön och andra förmåner. Och även om arbetsgivaren vinner i domstolen får han eller hon inte tillbaka pengarna, säger Hedda Mann, chefsjurist vid Arbetsgivarverket.

Enligt en enkätundersökning från Företagarna, en organisation för de mindre företagen, är de långa och oförutsägbara tvisterna vid uppsägning av personliga skäl företagens absolut största problem med dagens anställningsskydd.

Risken för sådana kostnader gör att små företag avstår från att anställa.

– Vi har haft fall där små företag tvingats säga upp alla anställda och gå i konkurs på grund av den här sortens tvister, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert vid Företagarna, som anser att de fackliga organisationerna ibland ogiltigförklarar uppsägningar av personliga skäl slentrianmässigt, som ett sätt att pressa företagen på pengar.

Den statliga utredningen 2012 föreslog att anställningen inte ska bestå i mer än ett år under pågående tvist.

Gudmund Toijers utredning tänker sig inte den sortens tidsgräns, uppger en källa för Arbetet.

I stället syftar de förslag som nu diskuteras till att förenkla processen vid uppsägning av personliga skäl.

En väg som utredningen vill pröva är att begränsa den uppsagdes möjligheter att ogiltigförklara uppsägningen, enligt Arbetets uppgifter.

En sådan lösning skulle ligga i linje med vad Företagarna föreslår i sin rapport.

Lise-Lotte Argulander vill inte kommentera Arbetets uppgifter, men säger:

– Utredningen har tagit hänsyn till våra förslag, även om vi inte är helt nöjda med alla de lösningar som utredningen diskuterar just nu.

Utredningen, vars uppdrag har sin grund i januariöverenskommelsen 2019, började med att kartlägga hur anställningsskyddet fungerar i praktiken.

För stora grupper, till exempel statligt anställda, innehåller kollektivavtalen andra turordningsregler än lagens.

– Nu är vi i ett skede där vi skriver konkreta förslag. Först om turordningsreglerna och de anställdas kompetensutveckling, och nu om kostnaderna vid uppsägning och balansen mellan olika anställningsformer, säger utredningens huvudsekreterare Marie Gartell.

Vid utredningens möte i januari diskuterades förslag om turordningen vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Enligt tidningen Arbetsvärlden gick förslagen ut på att arbetsgivarna ska kunna göra upp till sex undantag från turordningen (oavsett hur många anställda de har).

Men för att få göra ytterligare undantag utöver de som diskuteras måste arbetsgivaren sätta av medel för kompetensutveckling.

Arbetets källor bekräftar att de förslag som utredningen diskuterade i januari hade den inriktning som beskrivs i Arbetsvärlden, men betonar att utredningen inte är klar och att inga förslag ännu har spikats definitivt.

Utredningen ska lämna sina förslag senast den 31 maj.

Enligt Marie Gartell kommer utredningen att arbeta med förslagen fram till månadsskiftet april-maj, då betänkandet ska lämnas till tryck.