Sämre tider på arbetsmarknaden slår mot många grupper
2019 var året då kurvorna började peka åt fel håll. Fler varsel, högre arbetslöshet och ökade utbetalningar från a-kassorna. Och det slår brett mot branscher, regioner och grupper. Men än vill ingen slå stort larm.
Statistiken visar på en stigande arbetslöshet.
När siffrorna för 2019 börjar ticka in talar flera instanser om ett trendbrott när det gäller arbetslösheten.
Enligt säsongsrensade siffror från SCB, alltså statistik som anpassats efter svängningar som beror bland annat på årstid, hamnade arbetslösheten på 6,9 procent.
Den nivån har varit densamma hela hösten, men har långsamt ökat sedan augusti 2018 då den låg på 6,3 procent.
Även Arbetsförmedlingens siffror, som presenterades i mitten av januari, visar på en stigande arbetslöshet.
– Den främsta anledningen är att vi går in i en mer avmattad fas av konjunkturen. Efterfrågan på arbetskraft har minskat något. säger Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Arbetslöshet
Parallellt med det ökar också arbetskraften, alltså antalet människor som är ute på arbetsmarknaden.
Jobbtillväxten är fortfarande positiv, det skapas alltså nya jobb, men inte i samma takt som tidigare.
– Det vi ser är att det sprider sig på bred front i många branscher, egentligen alla. Den enda som driver jobbtillväxten är den privata tjänstesektorn, medan industri, bygg och liknande har lägre jobbtillväxt, säger Sandra Offesson.
Den breda fronten gäller även om man tittar på regionala skillnader i Sverige.
I alla län var arbetslösheten högre den 31 december 2019 jämfört med ett år tidigare, utom i Halland där den var oförändrad, enligt Arbetsförmedlingen.
Även när det handlar om olika grupper på arbetsmarknaden är det den breda fronten det handlar om.
– Arbetslösheten ökar för många grupper: kvinnor, män, inrikes och utrikes födda och oavsett utbildningsnivå, säger Sandra Offesson.
Även varseltalen ökade 2019 jämfört med året innan, från omkring 35 800 under 2018 till 50 000 för 2019.
Arbetsförmedlingens eget varsel av 4 500 tjänster är en delförklaring.
– Men även om man räknar bort det är det en ökning av antalet varsel. Det
vi ser beror både på dämpningen av konjunkturen och på den digitala utvecklingen där vissa arbetsuppgifter kan ersättas av tekniken, säger Sandra Offesson.
Varsel (antal per år)
Men, påpekar hon, ökningen av antalet varsel är från väldigt låga nivåer.
– Det är fortfarande goda arbetsmarknadsutsikter framöver och vi ser att det finns ett fortsatt stort behov av arbetskraft, framför allt då utbildad arbetskraft.
En ökning från låga nivåer syns även i statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, som sammanställts av Sveriges a-kassor.
Utbetalningarna från a-kassorna ökade med 1,5 miljarder jämfört med året innan, från 12,8 till 14,3 miljarder, en ökningen med drygt 10 procent.
Ett tydligt tecken på att konjunkturen mattas av.
A-kasseutbetalningar
– Efter att utbetalningsnivåerna legat ganska stilla under flera år är det en påtaglig ökning. Det är ingen dramatik och det är långt ifrån några toppnivåer, men vi hör från de olika a-kassorna att man märker av att det är kärvare på sina håll, säger Tomas Eriksson, arbetslöshetsexpert på Sveriges a-kassor.
Trots att även dessa siffror pekar åt fel håll vill inte heller han komma med några domedagsprofetior.
– Även om vi ser den här ökningen är det från väldigt låga nivåer. Så det är inte något fullständigt hopbryt som skulle vara på gång. Där är vi verkligen inte.
