Johan Lindholm menar att vägen till en konkurs är lång och att en sådan utveckling bygger på att inga åtgärder vidtas. 

– Att utvecklingen med minskade brevvolymer är problematisk är ingen nyhet, det kommer sannolikt att leda till stora förändringar de kommande åren, säger han.

Seko Postens linje är att regering och riksdag måste bestämma sig för vilken samhällsomfattande service man anser att Sverige ska ha och hur den ska finansieras.

– Att utföra uppdraget att dela ut post i hela landet, fem dagar i veckan, samtidigt som brevvolymerna minskar blir svårare för varje år. Det är brevverksamheten som står för de stora intäkterna. 

En förklaring till Postnords dåliga ekonomi är att verksamheten i Danmark går och har gått med stora förluster och att den svenska delen av företaget får täcka upp.

En beskrivning som Johan Lindholm inte delar helt och hållet. 

– Problemet med vikande brevvolymer i Sverige blir inte löst om man gör sig av med Danmark, menar Johan Lindholm.

Det är breven som gjort att postverksamheten gått med vinst, men i och med att antalet brev hela tiden minskar så sjunker intäkterna dramatiskt för varje år som går.

Portot höjs i år till 11 kronor men det räcker inte eftersom antalet brev minskar. 

Att paketsidan samtidigt ökar hjälper inte. Konkurrensen från andra paketdistributörer är så stor att Postnord inte kan ta fullt betalt. Konkurrenterna erbjuder snabb och ofta gratis frakt till kunderna. 

Under måndagen meddelade digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) att regeringen under våren tillsätter en ny postlagsutredning som ska se över samhällsuppdraget och framtiden för verksamheten. 

2009 slogs den svenska och danska posten samman till Postnord. Sverige fick 60 procent av bolaget, men bara 50 procent av rösterna.

När Danmark 2013 tvingade alla invånare att skaffa digital brevlåda minskade brevvolymerna dramatiskt och tusentals danska brevbärare fick sluta, till en stor kostnad.

Först såg det ut som om Sverige skulle tvingas betala större delen av notan för brevbärarna, men så blev det inte, officiellt.

Enligt uppgifter till DN togs dock det mesta av pengarna för att lösa den danska krisen ur Postnords egen kassa, pengar som till stor del kom från vinster i den svenska delen av bolaget.  

2016 kritiserade dåvarande näringsministern Mikael Damberg den dansksvenska fusionen. Han sa då till Sekotidningen att affären aldrig fick förutsättningar att lyckas. 

I slutet av samma år kallade regeringen upp ledningen för företaget och krävde åtgärder för att få ordning på ekonomin och bristerna i kvaliteten.

Sen dess har Postnord fått igenom sina krav på portohöjning och glesare utdelning av post. Något som ännu inte räddat företagets ekonomi.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Sekotidningen, som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.