Kränkande stämpel styr om du får stöd

De som går till Arbetsförmedlingen får ofta frågor om vad de kan. Men för dem som har en funktionsnedsättning kan det i stället bli tvärtom. De blir utredda för vad de inte kan. 

Begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” används i dag av flera myndigheter, men har mött stark kritik inom arbetslivsområdet de senaste åren. 

När Arbetsförmedlingen utreder personer med funktionsnedsättning ska bedömningen landa i om den arbetssökande har ”nedsatt arbetsförmåga”.

Om så är fallet kan personen få olika former av hjälp. Det kan handla om lönestöd, tillgång till en expert på Arbetsförmedlingen eller bidrag till hjälpmedel.

En av dem som är kritiska till uttrycket ”nedsatt arbetsförmåga” är Mikael Klein, intressepolitisk chef på paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige. Han anser att människor riskerar att bli stämplade och att det kan göra arbetsgivare negativt inställda.

– Det är ett urbota dumt och uråldrigt synsätt som leder till en kränkande situation för den enskilda, säger han. 

Funktionsrättsrörelsen har varit starkt kritiska till förändringarna på Arbetsförmedlingen och hur de påverkar gruppen.

Men när det gäller det här begreppet är de två överens. 

Även Arbetsförmedlingen vill nämligen slopa termen, enligt en utredning som blev klar för lite mer än ett år sedan.

Uppdraget kom från regeringen, efter FN-kritik mot Sverige. I en FN-rapport från 2014 är budskapet klart: Att prata om en nedsatt förmåga i arbetslivet kan vara diskriminerande och bryta mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Arbetsförmedlingen konstaterar också att personer med funktionsnedsättningar kan påverkas negativt av att uttrycket används. 

– Jag vill inte att Arbetsförmedlingen ska vara med och bidra till det. Vi tycker att begreppet är generaliserande och fokuserar på begränsningar i stället för att se till individers förmågor. Är du fantastisk på att spela piano spelar det ingen roll om du sitter i rullstol, säger Staffan Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen. 

Så vad vill Arbetsförmedlingen se för alternativt begrepp? Inget alls. 

”I stället behöver språkbruket variera för att i varje enskild situation kunna beskriva det som faktiskt avses”, skriver myndigheten och tillägger att det är bättre att skriva vilket stöd eller vilken anpassning personen behöver i arbetslivet. 

Men det här är inget som Arbetsförmedlingen bara kan börja göra. För att begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” ska förpassas till historien krävs nämligen en ändring av det regelverk som styr myndighetens utredningar.

En sådan ändring kan bara regeringen besluta om. Och trots att ett år har gått sedan Arbetsförmedlingen satte ner foten har inget hänt. 

– Vi väntar fortfarande på att regeringen ska återkomma. Det är olyckligt att frågan inte har hanterats fullt ut, säger Arbetsförmedlingens Staffan Johansson. 

Mikael Klein på Funktionsrätt Sverige ser flera problem som regeringen måste ta tag i för att personer med funktionsnedsättningar ska få samma chanser på arbetsmarknaden som andra.

För trots högkonjunkturen i Sverige har personer med funktionsnedsättning inte känt av samma medvind som de arbetssökande i stort.

Enligt Mikael Klein har samtidigt de stora förändringarna och snabba politiska vändningarna på Arbetsförmedlingen drabbat personer med funktionsnedsättningar hårt.

Det har blivit färre beslut om insatser och långa väntetider. 

Han vill att regeringen ser över det lönestöd som arbetsgivare kan få när de anställer någon med funktionsnedsättning.

Ett exempel på ett sådant stöd är lönebidrag. Mikael Klein är kritisk till att lönebidrag utgår från den nedsatta arbetsförmågan, alltså hur mycket du inte kan jobba. 

– Jag är tveksam till att sådana stöd är effektiva. Det finns större behov av andra typer av stöd till arbetsgivare, som motsvarar faktiska kostnader för anpassning och handledning. 

Regeringen har på senare tid lämnat flera besked om Arbetsförmedlingen. Dock inget om ”nedsatt arbetsförmåga”.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) säger till Arbetet att hon hörde begreppet för första gången i början på december när hon hade bjudit in funktionsrättsrörelsen till ett rundabordssamtal om myndigheten.

– Jag har ännu inte tagit ställning till det. Men det är en fråga som vi har snappat upp nu på slutet och som vi behöver förhålla oss till. Men det finns inget beslut och jag har inget svar att ge i dag, säger Eva Nordmark.