”Minimilöner i EU ska fastställas enligt nationella traditioner”

Klimatförändringar, miljöförstöring och teknikutveckling har föranlett  reaktioner utan motstycke från världssamfundet de senaste åren.

Mycket arbete återstår dock. I takt med att näringslivet blir allt grönare och mer digitalt kommer miljontals människors arbetsliv att förändras i EU.

En åldrande befolkning och högre medellivslängd innebär också nya utmaningar för våra system för hälso- och sjukvård och socialt skydd.

Dagens sociala nyckeltal är positiva – arbetslösheten är den lägsta någonsin i EU och 7 miljoner människor har lyfts ur fattigdom och social utestängning de senaste tio åren.

Det finns dock fortfarande ojämlikhet och många kämpar fortfarande för att få ekonomin att gå ihop. Inte alla barn och ungdomar har tillgång till utbildning och vård av god kvalitet.

Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i arbetslivet och deras karriärer är mycket mer splittrade. Vi är också långt ifrån att avhjälpa löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Kvinnor i Sverige har i genomsnitt 89 procent av mäns löner, och 76 procent av mäns årsinkomst.

Vi börjar med att inleda ett samråd om en möjlig EU-ram för minimilöner. Alla arbetstagare måste få en skälig lön som ger en rimlig levnadsstandard

I Ursula von der Leyens europeiska gröna giv har EU uttryckt sin ambition att bli den första klimatneutrala världsdelen 2050.

Omställningen öppnar nya affärsmöjligheter, men kräver också att vi ändrar hur vi producerar och konsumerar, hur vi förflyttar oss och vad vi äter.

Detta skapar möjligheter för innovativa och konkurrenskraftiga nya branscher, nya sätt att försörja sig och ny kompetens att utveckla.

Samtidigt innebär införandet av artificiell intelligens och robotteknik att många yrken kommer att förändras eller till och med försvinna helt.

Plattformsarbete och gigekonomin har redan stjälpt många affärsmodeller över ända.

Det sociala skyddet i det nya arbetslivet måste vara en garanti även eller snarare framför allt för dem som arbetar i otrygga anställningsformer.

Det krävs åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå för att framtidens arbetskraft ska kunna utvecklas.

Vi måste se till att alla arbetstagare i EU kan ta vara på de möjligheter och hantera de utmaningar som omställningarna leder till.

Framtidens innovativa och inkluderande sociala marknadsekonomi måste handla om människor, så att de får bra jobb med en lön de kan leva på.

Frågan om tillgång till omskolning och kompetenshöjning blir av avgörande betydelse i denna strävan. Ingen människa, ingen region, inget land får lämnas på efterkälken i vårt EU.

Den nya EU-kommissionen, som tillträdde i december, har redan kartlagt områden där det behövs åtgärder på EU-nivå, men det räcker inte med bara EU-åtgärder.

EU-institutionerna och EU:s ledare lovade att sätta rättvisa i centrum för vardagen genom att i november 2017 i Göteborg utropa den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Denna lista med 20 rättigheter och principer främjar lika möjligheter och jobb för alla, rättvisa arbetsvillkor och socialt skydd och inkludering i alla våra policyområden.

Nu är det dags att gå från ord till handling. EU-kommissionen lanserar nu en debatt med alla EU-länder, regioner och arbetsmarknadens parter, där alla uppmanas att lägga fram sina synpunkter på vägen framåt och enas om en gemensam vision om värdena i EU:s sociala pelare.

Den här debatten ska bidra till handlingsplanen för genomförandet av pelaren.

Vi börjar med att inleda ett samråd om en möjlig EU-ram för minimilöner. Alla arbetstagare måste få en skälig lön som ger en rimlig levnadsstandard.

Men alldeles för många arbetande människor i EU hamnar fortfarande i fattigdom.

Det krävs åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå för att framtidens arbetskraft ska kunna utvecklas

För att råda bot på detta måste vi göra gemensam sak och verka för höga krav på lönebildning och samtidigt främja en gradvis ekonomisk och social konvergens i EU, stärka kollektiva avtalsförhandlingar och respektera arbetsmarknadsparternas självständighet.

Alla förslag kommer att återspegla att minimilöner bör fastställas enligt nationella traditioner, i kollektivavtal eller i lagstiftning – vilket jag underströk när jag träffade arbetsmarknadens parter i Sverige i slutet av förra året.

Detta samråd – det första av två under våren – syftar till att ta del av synpunkter och kunskap från alla berörda parter i medlemsländerna, för att vi med gemensam kraft och med respekt för olika arbetsmarknadsmodeller ska kunna tillgodose dessa mål för EU:s medborgare.

”Jag är helt övertygad om värdet av  den sociala  dialogen mellan  arbetsgivare och  fackföreningar,  de personer som  känner sin sektor och sin region bäst”, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sina politiska riktlinjer.

Den senaste tidens händelser har visat att inför de globala utmaningarna är ensam inte stark.

Detta gäller även framtidens arbetsmarknad  och dess bidrag till ett konkurrenskraftigt, hållbart och rättvist EU.

Vi måste fortsätta att sträva efter högsta möjliga standard, så att alla i EU kan leva sina liv med värdighet och höga ambitioner.