Bussförare, kockar, byggnadsarbetare. Men också akademiker. De kan bli aktuella för det intensivår för nyanlända som ska införas nästa år, enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen.

Förslaget kommer ursprungligen från Centerpartiet och återfinns i Januariavtalet, fyrpartiöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. I somras fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att förbereda införandet av ett sådant intensivår. 

Tanken är att särskilt motiverade nyanlända ska få ett individuellt anpassat intensivår med intensiv yrkessvenska, praktik inom bristyrken och samhällsorientering.

Målet är att deltagarna ska få jobb direkt efter intensivåret. 

– Nu höjer vi ambitionsnivån ytterligare. Språk och arbete är vägen in i samhället, sade tidigare arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), i somras när hon gav uppdraget till myndigheten. 

Staffan Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen, ser flera utmaningar innan intensivåret kan bli verklighet.

Ett av dem är den stora reformen myndigheten just nu är inne i. Den innebär att andra aktörer än Arbetsförmedligen ska sköta jobbmatchningen Men om intensivåret ska kunna genomföras snabbt måste Arbetsförmedlingen själva genomföra det, eftersom de andra aktörerna ännu inte finns på plats, enligt Staffan Johansson. 

Nu väntar Arbetsförmedlingen på besked från regeringen om hur de ska gå vidare med intensivåret. Något som regeringen skulle kunna ta med i myndighetens regleringsbrev för 2020. 

När kan den första deltagaren börja intensivåret?
– Jag tror att vi skulle kunna börja i liten utsträckning juni/juli 2020 om det sker i vår regi. När reformen är på plats sköter vi den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och sedan lämnar vi över till externa aktörer. 

En annan utmaning, enligt Staffan Johansson, är att regeringen öppnat för att deltagare ska kunna delta i aktiviteter mer än 40 timmar i veckan.

– När man pratar om att året ska vara intensivt kan man behöva göra vissa saker på kvällar eller mer än det som är norm, alltså 40 timmar. Det blir något helt nytt för oss, säger han. 

Till exempel kan det handla om kombinerade studier och praktik eller sfi-kurs på kvällstid. 

– Hur förhåller sig aktiviteter ”utöver heltid” till arbetsmiljöregler och hur ska de aktiviteterna följas upp och vilka sanktioner kan bli aktuella? 

Ett alternativ som Arbetsförmedlingen lyfter i rapporten är att vissa delar av programmet kan vara frivilliga. 

– Men då kanske man tappar tanken med att följa upp aktiviteter om det inte finns krav på närvaro. Här måste regeringen vara väldigt tydlig. 

Arbetsförmedlingen räknar med mellan 1 200 och 1 500 deltagare på ett år.