”Inför Anders Ferbes förslag till korttids­arbete”

System för stöd till företag vid tillämpning av korttidsarbete finns i flertalet EU-länder och även i flera andra viktiga konkurrentländer inom OECD, till exempel USA, Kanada och Japan.

Men inte i Sverige. Här saknas fortfarande ett användbart system för korttidsarbete. Det innebär en konkurrensnackdel för svenska företag som det finns goda skäl att snarast åtgärda. 

Den gör att anställda riskerar att bli uppsagda i stället för att genom korttidsarbete lyckas ha kvar sina anställningar.

Statsminister Stefan Löfven vet av egen erfarenhet hur viktigt detta kan vara för att trygga svenska jobb i en kris.

Han var ordförande i IF Metall under krisåren 2008-2009 då tiotusentals svenska industrijobb slogs ut.

Med ett stärkt system för korttidsarbete kan företagen snabbt vara redo när konjunkturen vänder upp igen

Den erfarenheten har han uppenbarligen inte glömt. I oktober 2017 sa Stefan Löfven till Dagens Arbete: ” Vi ska inte hamna i samma situation som förra gången. Till nästa kris måste vi ha byggt upp ett system där företag kan gå ner i arbetstid och samtidigt utbilda människor så att vi är ännu mer taggade när man är på väg upp ur krisen.”

I syfte att få ett genomarbetat och effektivt system på plats inför nästa lågkonjunktur tillsatte regeringen en utredning om korttidsarbete. 

I augusti 2018 presenterade utredaren Anders Ferbe ett förslag om ett förbättrat svenskt system för korttidsarbete.

Utredarens målbild var att det svenska systemet för stöd vid korttidsarbete ska vara konkurrensneutralt i förhållande till viktiga konkurrentländer.

Förslaget innebär att företag på grund av tillfälliga ekonomiska svårigheter kan minska arbetstiden och lönen enligt vissa fasta nivåer.

Maximalt ska arbetstiden kunna kortas med 60 procent och lönen minskas med som mest 20 procent.

Kostnaderna för systemet föreslås delas mellan staten, företaget och den anställde. Utredaren föreslog ett ikraftträdande den 1 januari 2020.

Utredningens förslag har i allt väsentligt välkomnats av såväl arbetsgivarparter som fackliga parter, även om det är vår uppfattning att om staten hade tagit en större andel av kostnaderna så hade det ytterligare bidragit till konkurrensneutralitet i förhållande till liknande system i våra konkurrentländer.

Den politiska ambitionen att införa korttidsarbete är manifesterad i Januariavtalet där det framgår att det statliga stödet för korttidsarbete ska stärkas i syfte att trygga jobb, välfärd och statsfinanser.

Många av de väsentliga bitarna är alltså på plats, ett färdigutrett förslag finns som mött gillande av arbetsmarknadens parter, och enighet om behovet bland partierna som står bakom Januariavtalet.

Nu är det hög tid att ta nästa steg. 

Erfarenheter från tidigare kraftiga konjunkturnedgångar utan bra möjligheter till korttidsarbete avskräcker.

I samband med finanskrisen för ungefär tio år sedan drabbades delar av det svenska näringslivet mycket hårt.

I grunden konkurrenskraftiga företag gick omkull och många jobb försvann.

För att mildra effekterna slöts avtal mellan fackliga organisationer och arbetsgivare om arbetstids- och löneminskningar, de så kallade krisavtalen. 

Dessa krisavtal upprättades helt utan stöd från staten. 

Avtalen möjliggjorde en arbetstidsförkortning och att lönen kunde sänkas med maximalt 20 procent.

I praktiken innebar krisavtalen att de anställda i snitt gick ned 17 procent i arbetstid medan lönen minskades med omkring 12–13 procent. Uppskattningar visar att omkring 15 000 jobb räddades tack vare krisavtalen.

Utredningens förslag har i allt väsentligt välkomnats av såväl arbetsgivarparter som fackliga parter, även om det är vår uppfattning att om staten hade tagit en större andel av kostnaderna så hade det ytterligare bidragit till konkurrensneutralitet i förhållande till liknande system i våra konkurrentländer

Trots krisavtalen försvann 10 procent av industrijobben i Sverige från 2008 till 2009. Det kan jämföras med att motsvarande andel förlorade jobb i Tyskland endast uppgick till cirka 2,5 procent.

Tyskland hade stor nytta av sitt system för korttidsarbete, ”kurzarbeit”. 

Självfallet ska stödet inte användas för att hålla i gång företag som av strukturella skäl inte är livskraftiga.

Stödet ska därför utformas för att förhindra sådant missutnyttjande.

Vi är oförstående till varför införandet av stödet dröjer.

Sverige riskerar att tappa i konkurrenskraft för varje dag som går med ett ökande antal uppsägningar medan företag i andra länder kan behålla sin kompetens.

Beredskapen för konjunktursvängningar och möjligheten för företag att i högre utsträckning kunna behålla kompetenta medarbetare borde snarast bli verklighet även i vårt land.

Med ett stärkt system för korttidsarbete kan företagen snabbt vara redo när konjunkturen vänder upp igen.

Tyvärr står vi nu inför en allvarlig konjunkturnedgång.

Därför uppmanar vi regeringen att skyndsamt få det nya systemet för korttidsarbete på plats.