Storbolag positiva till lag om mänskliga rättigheter
Börsbolagen Skanska och Axfood är öppna för en lag som ska tvinga företag att ta större hänsyn till mänskliga rättigheter. Men Svenskt Näringsliv anser att det redan finns tillräckliga verktyg.
Ett hundratal organisationer och flera tunga fackföreningar i Europa vill se att företag hålls ansvariga för sina leverantörskedjor och inte kränker mänskliga rättigheter, vilket Arbetet Global tidigare rapporterat om.
Och nu öppnar börsbolagen Skanska och Axfood upp för striktare regler.
Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood, skriver i ett mejl:
”Jag är i grunden positiv och ser gärna att frågan om en lagstiftning utreds och att man i det sammanhanget också ser på exempel hur man gjort i andra länder. En rätt utformad lagstiftning på detta område skulle ge större möjlighet till att konkurrera på samma villkor och gynna oss företag som genomför gedigna riskanalyser för brott mot mänskliga rättigheter när vi gör våra inköp.”
Jacob Birkeland, presschef på Skanska, säger att företaget ”generellt stöttar skärpta krav inom hållbarhetsområdet”.
Överenskommelser på EU- eller internationell nivå ser Skanska som något positivt.
– Nu arbetar vi för att förbättra just fokus på mänskliga rättigheter i leverantörsleden. Vi har en fördel av skärpta regler kring hållbarhetsfrågor, inklusive mänskliga rättigheter. Ju mer lika de är internationellt desto bättre, eftersom det underlättar när man som Skanska är på flera marknader, säger Jacob Birkeland.
Flera länder, såsom Frankrike och Nederländerna, har i dag egen nationell lagstiftning och EU utreder om något liknande kan bli möjligt för hela unionen.
Som ordförandeland i EU har Finland i höst lyft frågan. I början av december anordnar Finland ett seminarium i Bryssel med titeln ”Business and Human Rights: Towards a Common Agenda for Action.”
Svenskt Näringsliv menar att det redan finns tydliga regelverk inom FN:s arbetsmarknadsorgan ILO och dess 190 konventioner, trots att det finns länder som väljer att inte ratificera vissa konventioner.
– Det är inom ILO vi lägger vårt fokus. Vi är oroliga för är att man skapar parallella strukturer till ILO. Det finns diskussioner om att sätta upp andra organ för att fokusera på den här frågan och i värsta fall blir det kontraproduktivt, säger Gabriella Sebardt, ansvarig för EU-arbetsrättsligafrågor med placering på Svenskt Näringslivs EU-kontor.
Gabriella Sebardt konstaterar att det i dag finns en tendens att skjuta över ansvaret på företagen vilket blir en fråga om resurser och förmåga.
Du menar att kraven ska ställas på de enskilda länderna i stället för att ansvaret hamnar på svenska företag?
– Ja. För om man vill ha en förändring på plats, hur uppnår man den på bästa sätt? Är det att vi slutar handla med varandra?
Om ett svenskt företag köper in saker från ett annat land, ligger inte ansvaret då på företaget som är baserat i Sverige att se till att det inte finns barnarbete?
– Jo, det ligger väl i deras intresse att det är bra kvalitet i alla led. Men om man vänder på det. Hur är det tänkt att man ska utmäta ansvaret? Handel är något som främjar utveckling och det genererar arbetstillfällen och välstånd.
Om EU skulle vilja försöka få till en lagstiftning, vad är er hållning då?
– Vi har inte formulerat oss för allt handlar om hur det skulle se ut. Är det effektivt? Främjar det verkligen det man vill?