Egypten: 2 000 regimkritiker uppges vara gripna

Rädsla och misstänksamhet mot bakomliggande krafter kan få aktivister att avstå. De som vågar protestera gör det med livet som insats, enligt en Egyptenkännare.

Förra helgens protester mot president Abd al-Fattah al-Sisi var inte så stora som en del hade hoppats. Men de var ovanliga.

Ett par hundra demonstranter samlades i en handfull egyptiska städer. De skanderade ”nu räcker det” och ”Sisi måste bort” — slagord som möttes av tårgas och gummikulor från säkerhetsstyrkor.

Sedan dess har nära 2 000 människor gripits, enligt Human Rights Watch; såväl demonstranter som passiva åskådare, journalister och höga politiska ledare.

Flertalet nyhetssajter och sociala medier har blockerats eller fått åtkomsten begränsad, enligt organisationen Netblocks.

På fredagsmorgonen var vägarna runt det symboliskt betydelsefulla Tahrirtorget i Kairo blockerade av polisbussar, enligt AFP.

– De som väljer att fortsätta protestera nu riskerar sina liv, konstaterar statsvetaren Dalia Abdelhady vid Lunds universitet, som är född i Egypten.

Under al-Sisi, sedd som en av Mellanösterns mest auktoritära ledare, har Egyptens redan haltande demokrati monterats ned i snabb takt.

Demonstrationer är i princip förbjudna och regimmotståndare har gripits eller tvingats i exil. Även journalister är utsatta — Egypten tillhör de länder som fängslar flest journalister i världen, enligt Kommittén för att skydda journalister (CPJ).

Men det är korruptionsanklagelser, framförda i en serie indignerade Facebookvideor, som nu tänt en rebellisk gnista i landet.

Bakom videorna står 45-årige Muhammed Ali — en enigmatisk figur, notoriskt otillgänglig för medier och med en spretig meritlista.

Enligt Ali själv är han både skådespelare, filmskapare och entreprenör, boende i Spanien i en sorts självvald exil. Innan dess ska han ha jobbat som byggmästare på uppdrag av den egyptiska militären i 15 år.

Där, hävdar han, såg han med egna ögon hur regimen missbrukar folkets pengar.

– al-Sisi har tagit småskalig korruption till nya nivåer, säger han i en av sina mycket spridda videor, översatt av al-Jazira.

Ali påstår att han tjänat miljonbelopp på att bygga lyxhus till högt uppsatta militärofficer.

Att han en gång blev kommenderad till Alexandria i all hast för att konstruera ett presidentpalats, eftersom al-Sisi och hans fru bestämt sig för att fira högtiden id där.

Vittnesmål om att det finns omfattande korruption i Egypten borde inte komma som en överraskning för någon, anser Dalia Abdelhady.

Men hon förstår att Muhammed Alis anklagelser har väckt en uppdämd ilska. Bilden av en auktoritär ledare som skor sig på sitt folk rimmar illa med de ekonomiska åtstramningar som införts under al-Sisis styre.

Såväl skatter som priset för bensin och el har chockhöjts, skriver Reuters — allt enligt villkor för ett miljardlån från Internationella valutafonden (IMF).

Sedan 2016 har fattigdomen ökat med flera procentenheter.

– De rika blir rikare, och de fattiga blir fattigare. al-Sisi har haft stort stöd för att han stabiliserat landet efter revolutionen. Nu börjar folk känna sig svikna, säger Dalia Adbelhady.

Muhammad Ali har kallat till nya protester, en ”miljonmarsch”, under fredagen. På Twitter har hashtaggen ”Sisi är inte min president” trendat i Egypten under veckan — en indikator om att Alis budskap har fått fäste.

Frågan är om det ger något utslag på gatorna. Många är rädda, säger Dalia Abdelhady — andra är misstänksamma.

– Man vet inte vilka krafter som ligger bakom. Är det i själva verket en del av den politiska eliten som piskar upp den här rörelsen? Är det början på ännu en militärkupp?

Hon minns revolutionen på Tahrirtorget 2011. Miljontals människor enades i krav på demokrati och mänskliga rättigheter.

Då samlades rörelsen under flagg av en intellektuell, politisk opposition, säger hon — men den är svårt stukad i dagens Egypten.

– Folk har också lärt sig att det inte räcker med ett regimskifte. Förändring kan inte ske över en natt. Det riskerar att ersätta en tyrann med en annan.

Fanny Hedenmo/TT