Ett tiotal järnvägsentreprenörer beskriver läget som mycket allvarligt. I början av september vädjade de om hjälp från Trafikutskottet för att hejda Trafikverket från att fortsätta med neddragningarna som branschen nu drabbas av.

Järnvägsentreprenörerna saknar egna basunderhållsavtal och större entreprenadkontrakt med Trafikverket, och har dessutom ofta korta avbeställningstider på tio arbetsdagar.

”Vilket gör att de neddragningar som vi nu märker av blir direkta”, skriver Rallarmålarna, JH Spårservice, Last och Planering Rail, Heab, ScandRail Sweden, Scandinavian Track Group, Signalbolaget, Rallarsving, Kontaktledningsbyggarna och Maicon Rail i ett brev till Trafikutskottet. 

Företagen är även oroliga för tillgängligheten i järnvägsnätet:

”På ganska kort sikt så kommer trafik att påverkas och ställas in. Om och när underhållsinsatserna sedan ska utföras så kommer det att leda till mycket större störningar och mycket högre kostnader”, skriver de.

Enligt uppgifter är orsaken till att Trafikverket drar i bromsarna att det nästan är slut på drift- och underhållspengar.

Vad resurserna använts till exakt är i dag oklart – myndigheten har lovat att återkomma till Sekotidningen i frågan. 

Konsekvensen är att underhållsarbeten stoppats och att underentreprenörer till de stora underhållsbolagen, som Infranord, Strukton och NRC, tvingats varsla ett hundratal tekniker som har sin bas i Dalarna, uppger Ola Brossberg, Sekos ombudsman i Gävle-Dala.

De första blir av med sina jobb i början av oktober. 

– Det är en kris för de här företagen, säger han.

En anställd på ett av järnvägsföretagen som uppvaktat Trafikutskottet om situationen är orolig för att teknikerna som blir av med sina jobb ska byta bransch, eller söka arbete i Norge under den tid som arbetet ligger nere.

Men också att det kommer att drabba järnvägen snabbt om det inte blir något underhåll utfört.

Antingen att pengarna inte räcker eller att organisationen tar för mycket resurser i form av konsulter och liknande. Sättet att handla upp drar resurser som borde ut på spåren

Håkan Englund, förtroendevald för Seko på Infranord

Han befarar att spårarbeten som förberetts under våren, genom att exempelvis slipers lagts ut längs spår där det planerats slipersbyte, inte slutförs.

– Det sägs att vi satsar på järnvägen, men så händer det här. 

Sekotidningen har varit kontakt med flera andra ombudsmän på Seko i landet, ingen förutom Ola Brossberg känner till varsel eller uppsägningar. 

Håkan Englund, förtroendevald för Seko på Infranord, säger att trenden är att Trafikverket dragit åt kranarna, skjuter upp upphandlingar och tilläggsbeställningar. 

– Det är ingen boom i järnvägsbranschen. Det säger alla. Inför 2019 sa man att det skulle bli ett svalt år och att det ska bli ett bättre 2020. Men 2019 verkar ha blivit ännu sämre.  

Han menar att flera inom branschen känner till att Trafikverket har en ansträngd ekonomi.

– Antingen att pengarna inte räcker eller att organisationen tar för mycket resurser i form av konsulter och liknande. Sättet att handla upp drar resurser som borde ut på spåren. 

Jens Holm (V), ordförande i Trafikutskottet, tycker uppgifterna är mycket oroväckande.

– Vi behöver mer pengar till järnvägsunderhållet, något Vänsterpartiet kommer att återkomma till i vårt budgetförslag. Vi behöver också återta underhållet i statlig regi. Det är ineffektivt att ha en massa olika operatörer där ingen har ett huvudansvar.

Artikeln är tidigare publicerad i Sekotidningen som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.