Inga fler arbetare ska behöva dö i onödan
Thomas Ekenstein förolyckades i ett osäkrat schakt där allt arbete borde ha stoppats. Lagkraven på arbetsgivare att värna säkerheten på sina arbetsplatser måste blir betydligt hårdare, skriver Arbetets ledarskribent.
Thomas Ekenstein blev bara 43 år. I februari 2018 omkom han i en tragisk arbetsplatsolycka i Hedemora.
En olycka som inträffade helt i onödan.
Att dödsfallet aldrig borde ha inträffat är det inte längre bara kollegor, familj och anhöriga som är övertygade om.
I förra veckan blev det klart att åklagare åtalar företaget för grovt arbetsmiljöbrott.
Det konstateras att Thomas Ekenstein avled till följd av ett obefintligt arbetsmiljöskydd.
Thomas Ekenstein var anläggningsarbetare. På uppdrag av Hedemora Energi skulle rör läggas i en fyra meter djup schaktgrop.
Men det lutade skarpt vilket skapade ett starkt tryck. Och schaktet var osäkrat.
Thomas var chanslös när han begravdes i 16 ton lerfylld jord.
”Jag har grubblat på varför han gick ner”, berättar änkan Helena Ekenstein i en intervju i Arbetet tidigare i år.
”Thomas sa att han tyckte det var otäckt. Att ingen annan ville. Han var väldigt snäll.”
Thomas ställde upp för laget och tog risken att gå ner i det uppenbart farliga schaktet.
Hittills i år har 32 personer avlidit på svenska arbetsplatser.
Varje enskild död arbetare är en tragedi.
Det är en obeskrivlig katastrof när en person rycks bort och lämnar efter sig familj, vänner och kollegor.
Bara under sommaren har fem personer avlidit på jobbet.
En grävmaskinist i Hylte efter att ha rasat ner för ett stup med en grävmaskin, en lastbilschaufför som blev klämd av fallande last, en takarbetare som föll från ett tak och en svensk arbetare i Norge efter att ha blivit klämd.
Senast den 19 augusti dog en elektriker på Orust av en elstöt.
Att anställda tvingas ta stora risker på jobbet är oacceptabelt i sig. Särskilt allvarligt är det när de tvingas till detta för att företagen struntar i säkerhetsåtgärder.
I februari i år påbörjade regeringen ett viktigt nollvisionsarbete.
Arbetsmiljöverket fick i uppdrag att stärka tillsynen mot företag som bryter mot arbetsmiljöregler.
Nya arbetsmetoder ska tas fram och informationen ska nå ut bättre. Detta ska ske tillsammans med parterna och med berörda myndigheter.
Detta är bra. Att fackens regionala skyddsombud får en stärkt roll som bland annat Byggnads har krävt vore också lovvärt.
Men kanske är det just åtal som det mot Grytnäs Gräv som på riktigt kan göra skillnad.
Som tvingar företag att verkligen prioritera om och säkerställa en bra arbetsmiljö och personalens säkerhet.
I Thomas Ekensteins fall yrkar åklagaren på 1,5 miljoner kronor i böter, en bot ställd till företagets vd.
Mycket pengar förvisso, men långt ifrån tillräckligt anser Thomas familj.
”Det är för lite, då kan du köpa dig fri. Den borde ha varit mycket större.”, säger Thomas bror Stefan Ekenstein om boten.
Och visst är det så, en grov förseelse som den i Hedemora borde kosta mer.
För vad är en arbetares liv värt?
Fråga de efterlevande efter Thomas. Fråga alla de som saknar sina anhöriga som aldrig kom efter jobbet under detta år och före det.
Svaret blir sannolikt att dessa personers liv inte går att värdera i pengar.
Företagen måste börja se sina anställda som de människoliv de faktiskt är. De kan inte bara vara förbrukningsvaror i företagens vinstiver.
Landets arbetsgivare måste tvingas att prioritera arbetsmiljö och säkerhet.
Det räcker inte med information och regler om det inte händer något när de inte efterlevs.
Därför behövs incitament som företagen verkligen bryr sig om.
Att ha vållat en arbetares död måste bli kännbart. Det måste svida.
Kanske är det först när konsekvenserna för arbetsgivarna blir tillräckligt stora och böterna blir tillräckligt höga som vi kan nå nollvisionen mot dödsolyckor på jobbet.