”Fler LO-anslutna måste bli aktiva inom S”
Om två tredjedelar av de förtroendevalda även var medlemmar inom S hade LO-kollektivet haft fler av medlemmarna inom partiet. Då hade det varit våra frågor, arbetarnas frågor, som varit högst upp på dagordningen, skriver Johan Sjöstrand, facklig socialdemokrat.
Med fler S-medlemmar med bakgrund i arbetaryrken skulle stödet för Socialdemokraterna ökat inom LO-kollektivet, på bekostnad av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, tror debattören.
Sörj inte – organisera! Sällan har väl Joe Hills uppmaning varit mer aktuell än nu i januariavtalets spår.
En socialdemokratiskt ledd regering har tvingats acceptera utredningar om förändrad, läs försämrad, arbetsrätt, sänkt arbetsgivaravgift, marknadshyror och försämringar i skattepolitiken.
Att denna regering dessutom utreder förändrad, läs försämrad, strejkrätt har upprört många fackliga.
Det har gått så långt att det historiska stödet inom LO-facken till Socialdemokraterna börjar ifrågasättas.
Bland förtroendevald talas det mer öppet om ett närmande till vänsterpartiet medan det bland LO-förbundens medlemmar är ett ökat stöd för Sverigedemokraterna som är konsekvensen.
En del av detta ligger i att Socialdemokraterna under en lång tid tappat sin fackliga förankring.
Så fråga inte vad partiet kan göra för dig, utan vad du kan göra för partiet!
Det är färre förtroendevalda och medlemmar i LO-förbunden som samtidigt är medlemmar i S.
Socialdemokraterna rekryterar också i mindre utsträckning från den fackliga delen av Arbetarörelsen, vilket gör att förståelsen för våra problem och utmaningar minskar.
Ett sätt att vända detta är ju att vi som är förtroendevalda eller medlemmar inom LO-förbunden även löser medlemskap i S.
Vi har ca 150 000 förtroendevalda inom LO-förbunden, men bara cirka 20 000 av dessa är medlemmar i Socialdemokraterna.
Medlemsantalet inom LO-förbunden gemensamt uppgår till drygt 1,5 miljoner medlemmar, hur många av dessa som är medlemmar i S går bara att sia om.
Om två tredjedelar av de förtroendevalda även var medlemmar inom S hade LO-kollektivet haft mer än 50 procent av medlemmarna inom partiet.
Då hade det varit våra frågor, arbetarnas frågor, som varit högst upp på dagordningen.
Fler människor med yrkeserfarenhet och bakgrund som arbetare hade stått på valbar plats på listorna och följaktligen tagit plats i de politiska församlingarna.
Hade vi även fått med 10 procent av det totala medlemsantalet inom LO-kollektivets fackförbund hade vi talat om ungefär ytterligare 150 000 medlemmar med bakgrund inom arbetaryrken.
Min gissning är att stödet för Socialdemokraterna då ökat markant inom LO-kollektivet, på bekostnad av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
Men framförallt hade våra frågor – frågor som i stort sett berör alla löntagare på ett eller annat sätt – kommit upp på dagordningen och i samhällsdebatten. Detta tror jag hade visat sig i både opinion och valresultat.
Så fråga inte vad partiet kan göra för dig, utan vad du kan göra för partiet!
