”Ge ideell sektor förutsättningar att bryta långtids­arbetslöshet”

Sverige mottar årligen miljardsummor i EU-medel för att främja sysselsättning, kompetensutveckling och integration.

Men ryckiga riksdagsbeslut, otydlig byråkrati och oförståelse för den ideella sektorn gör att många möjligheter inte förverkligas.

Det försvårar kampen mot långtidsarbetslösheten.

Europeiska socialfonden (ESF) är EU:s främsta verktyg för att främja sysselsättningen, genom projekt som drivs av offentliga och ideella aktörer. Sverige ska matcha EU-bidraget på cirka en miljard svenska kronor per år.

Sverige har valt att bygga sin medfinansiering på bokföringsteknik.

Anslagen från statsbudgeten uppgår bara till en bråkdel av totalbeloppet.

Resten löses bland annat genom att exempelvis aktivitetsersättning från Arbetsförmedlingen räknas som medfinansiering. 

Metoden kan vara ett smart sätt att hålla nere statsutgifterna, men har ovälkomna sidoeffekter. I dag kan en ideell organisation behöva redovisa ”medfinansiering” på upp till 53 procent av projektbudgeten. 

Projekten görs sårbara för myndigheters interna processer mellan lokal och central nivå, verksamhetsfolk och jurister med mera.

Satsningar som myndigheten ESF-rådet beslutat stödja kan äventyras av otydliga beslutsstrukturer hos myndigheten Arbetsförmedlingen. 

Vår erfarenhet är att arbetet blir mer framgångsrikt när individerna själva valt att delta, jämfört med när de anvisas utan egen drivkraft att fullfölja insatsen

En deltagare med hög aktivitets-ersättning blir mer ”värd” i projekt-ekonomin än en deltagare med försörjningsstöd.

De deltagare som genererar minst intäkter är de som kräver mest insatser – en orimlig modell.

Än värre blir det när politisk oreda skapar tvära kast.

Det projekt för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden som genomfördes på sex orter av ABF, LO och LO-förbund – Perfect Match – tvingades avsluta i förtid i vintras till följd av M-KD-budgeten.

Neddragningen på extratjänster drog undan mattan för projektets medfinansiering.  

Nedläggningen innebar att ett hundratal individer fick avbryta sina individuellt anpassade studiegångar i bland annat svenska, arbetsmarknadskunskap, datorkunskap, kulturella koder och validering. Detta trots mycket lyckade resultat. 

Dagens regelverk försvårar för att ta vara på den ideella sektorns unika nätverk och kompetenser.

Projektägare får ägna stor energi åt att övertyga tjänstemän att göra vad deras myndighetsledningar redan kommit överens om, i stället för att fokusera på att hjälpa deltagarna till jobb och utbildning. 

…ryckiga riksdagsbeslut, otydlig byråkrati och oförståelse för den ideella sektorn gör att många möjligheter inte förverkligas

Vi uppmanar regeringen att kartlägga ideella aktörers möjligheter att driva EU-projekt, och samtidigt titta på andra metoder för deltagarrekrytering.

Vår erfarenhet är att arbetet blir mer framgångsrikt när individerna själva valt att delta, jämfört med när de anvisas utan egen drivkraft att fullfölja insatsen.

Regering och riksdag bör ställa krav på myndigheterna att reglera sitt förhållande till ideella aktörer.

Ett särskilt spår för folkbildningsorganisationer och övrig ideell sektor bör skapas, dit en del av medlen reserveras och medfinansieringskravet reduceras.

Rutinerna för ansökan och redovisning bör förenklas, och möjligheter för mindre projekt och förstudier utan medfinansieringskrav införas.  

Europeiska Socialfonden kan vara ett kraftfullt verktyg för sociala innovationer som släpper loss kreativitet och engagemang i hela samhället.

Ge ideell sektor förutsättningar att bidra till att bryta långtidsarbetslösheten!