Rivstart för Finland i EU
Finlands nya regering har knappt ens hunnit tillträda innan man nu också får rivstarta som ordförandeland i EU — mitt under växande krisläge i kampen om kommande toppjobb.
– Jag hoppas att vi kan hitta en lösning på söndag eller måndag, säger statsminister Antti Rinne.
Än så länge är det regnbågsflaggan snarare än EU-flaggan som dominerar i Helsingfors. Ordförandeskapet i EU:s ministerråd inleds formellt först på måndag, den 1 juli.
Just nu är det i stället pridefestival i huvudstaden, med vajande regnbågsfärger på var och varannan byggnad.
Samtidigt skulle prideflaggan också kunna symbolisera den nya finländska regeringen, med gult och grönt och rött i olika nyanser.
Statsminister Antti Rinne leder en koalition mellan de egna Socialdemokraterna, Centern, Svenska Folkpartiet, Gröna förbundet och Vänsterförbundet.
Det gör att de tre nordiska EU-länderna för tillfället alla har en socialdemokrat i spetsen.
– Jag har känt Mette Frederiksen i några år nu och Stefan Löfven är min vän sedan 15 år tillbaka. Jag tror att det kommer att hjälpa under ordförandeskapet för vi har samma utgångspunkt i diskussionen, säger Rinne till TT och andra inresta Brysselkorrespondenter i Helsingfors.
Rinne tar emot i en behaglig midsommarvärme i träfagra Villa Bjälbo, som är de finländska statsministrarnas residens i Helsingfors ända sedan 1919.
Han pratar mycket om klimatet. Den nya regeringen siktar på ett klimatneutralt Finland år 2035 och för EU:s del hoppas Rinne driva igenom samma mål till 2050 — trots ett envist nej från Polen, Ungern och Tjeckien så sent som i förra veckan.
– Men jag uppfattade det inte som att de blockerar det här, utan mer att de vill ha mer information om hur vi ska gå till väga. Jag tror att det finns en möjlighet att få de här tre att acceptera samma mål som vi andra, hävdar Rinne.
Klimatstrategin är bara en av flera tuffa frågor som Finland har framför sig under halvåret som ordförandeland. Arbetet med EU:s nya långtidsbudget för år 2021—27 ska föras framåt och helst tas i mål.
Samtidigt kommer mycket av EU:s uppmärksamhet att fortsatt ligga på brexit inför det brittiska utträde som åtminstone huvudtronpretendeten Boris Johnson utlovat till senast den 31 oktober, om han blir premiärminister i London.
Allra närmast har dessutom EU:s stats- och regeringschefer fullt upp med att sortera ut vilka som ska sitta på EU:s olika topposter framöver.
Statsminister Rinne är tillsammans med övriga EU-ledare inkallad till ett extrainsatt toppmöte i Bryssel på söndag kväll.
Inför det nämns återigen en av hans företrädare, konservative förre statsministern Alexander Stubb, som en möjlig kompromisskandidat till att leda EU-kommissionen.
Rinne verkar dock inte särskilt förtjust i den tanken. Regeringen kampanjar i stället för andra toppjobb — främst för en finländare som ny chef i Europeiska centralbanken, ECB — och har dessutom redan nominerat förra S-ledaren och finansministern Jutta Urpilainen till att bli landets representant i kommissionen.
– Jag vill inte spekulera i några andra namn, fastslår Antti Rinne i Helsingfors.
Wiktor Nummelin/TT
Ordförandeländer i EU
EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Polens förre premiärminister Donald Tusk.
Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Så här ser listan ut under de närmaste åren:
- 2019: Rumänien (vår), Finland (höst)
- 2020: Kroatien (vår), Tyskland (höst)
- 2021: Portugal (vår), Slovenien (höst)
- 2022: Frankrike (vår), Tjeckien (höst)
- 2023: Sverige (vår), Spanien (höst)
Sverige har varit ordförandeland två gånger, våren 2001 och hösten 2009. Finland har också två ordförandeskap, hösten 1996 och hösten 2006, medan Danmark haft uppdraget sju gånger, senast våren 2012.