Kina smyger in i det svenska näringslivet

– Som många andra runt om i bygden kände jag till hotellet. Jag har själv varit här på studentmiddag när det begav sig, säger Karin Ricknell.

När hon hörde om nystarten beslöt hon att lämna jobbet på Ransäter bygdegård för att söka sig en ny utmaning.

Nu är hon en av fyra anställda och beskriver arbetsuppgifterna som ”omväxlande”.

– Administration, reception, bokningar, servera frukost och städa. Vi är inte så många i dagsläget och man blir allt i allo. 

Historien om Uddeholms hotell är på många sätt historien om Industri-sveriges avveckling.

Vid förra seklets början sysselsatte järnverket över 10 000 och definierade sig inte enbart som arbetsgivare utan även som samhällsbyggare.

1907 slog brukets eget hotell, öppet enbart för dem med anknytning till företaget, upp portarna.     

Ett knappt sekel och ett statligt nödlån senare stod verket vid ruinens brant. Produktionen skalades ner och kringverksamhet som hotellet såldes. 

Olika privata aktörer drev det vidare till 2015. Därefter fungerade det som asylboende i ett år innan nedläggningen var ett faktum.

Brukshotellet såg ut att bli ännu ett exempel på glesbygdens utarmning. I stället fick det nytt liv, som en del av berättelsen om det globaliserade Sverige.  

I december 2017 kablades nyheten ut av lokalmedier.

Hotellet hade köpts av kinesiska ägare med djupa fickor och stora planer. Nu skulle det bli ett ”semesterparadis för kineser”, rapporterade SVT Värmland.

Hotellchefen Christer Rådström skruvar lite på sig. 

– När ägarna var här och mötte media så gjorde de några uttalanden som vi får äta upp lite nu. De fick frågan vad de ville göra med hotellet och det kändes naturligt för dem att svara att de såg potentialen att ta hit landsmän, säger han.

– Det har de fortfarande planer på. Men det är en väldigt långsiktig puck.    

Ägarna är två kinesiska affärsbekanta som beslutade sig att testa ett nytt land och en ny bransch.

Den ene hade släkt i Sverige, Uddeholms hotell lockade med natursköna omgivningar och vacker utsikt över Rådasjön. 

Christer Rådström beskriver relationen till ägarna som god.

En del språkförbistring, problem med transfereringar, men inga krockar i synen på affärskultur. 

– De vill absolut att företaget ska drivas med svenska regelverk. Det är väldigt viktigt för dem har jag märkt.

Internationellt är Kinas ekonomiska expansion kontroversiell. Kinesiska företag anklagas för att agera bulvaner åt Kommunistpartiet.

Men Christer Rådström ser inga spår av strategiska intressen i sina ägares investering.

– Det finns egentligen ingenting i den här verksamheten som skulle stöda eller föda det på något vis, säger han.  

– Jag tror det finns väldigt många Svensson och Karlsson i Kina som inte har något med partipolitik att göra, som bara drömmer om att bli framgångsrika och bryta ny mark.

De kinesiska företagen i Sverige blir allt fler. 2009 sysselsatte 35 kinesiskt ägda företag 517 anställda. I fjol hade detta ökat till 114 företag med 25 464 anställda. 

Den affär som satte kinesiska uppköp på kartan – och fortfarande är den överlägset största sett till antalet anställda som berördes – var när kinesiska Geely 2010 tog över Volvo Cars från amerikanska ägaren Ford. 

Glen Bergström, vice ordförande i verkstadsklubben på Volvo Cars, var facklig representant under verksamhetsövergången. 

– Vad visste vi om kinesiskt företagande? Inte någonting. Det vore lögn att säga att man inte hyste fördomar och kände att man var ute på osäker mark. 

Då stod Volvo Cars vid ruinens brant. Tusentals hade varslats några år tidigare och med en internationell finanskris som fortfarande inte bedarrat var utsikterna bleka.

Efter ett knappt årtionde med kinesiska ägare är situationen en annan. 

– Jag har 40 års erfarenhet från bolaget och kan med handen på hjärtat säga att vi är starkare än vi någonsin varit. Alla de som fick gå, över 3 000 man, har vi gott och väl återanställt, säger Glenn Bergström.

– De kinesiska ägarna har så här långt agerat på ett väldigt bra sätt. De har hållit oss under vingarna och haft tålamod. De första åren var det ingen som täljde guld med kniv. 

Vare sig fackligt eller på fabriksgolvet märks någon skillnad, säger Glenn Bergström.

Men han talar samtidigt om en osäkerhetskänsla.

Verkligheten är den att sysselsättningen i Västsverige kan komma att påverkas av de politiska vindar som blåser i Kina.  

– Ägaren har själv uttryckt att det är kunskapen och kunnandet han vill ha. Och kinesiska myndigheter har ju makten att göra vad de vill, hur protektionistiska blir de i en framtid när de har allt kunnande? Det är ju spekulationer, men man skulle ljuga om man sa att man inte såg en risk i det hela.   

Fortfarande är det kinesiska ägandet jämförelsevis litet.

Exempelvis har i dag 2 425 svenska företag norska ägare medan 1 397 har amerikanska och 1 169 tyska.

Men räknat i antal anställda är Kina det land som expanderat sitt ägande mest under det senaste årtiondet.

Utvecklingen följer ett internationellt mönster, och parallellt med att det skett en global ökning av kinesiska utlandsinvesteringarna har också frågor om handels- och säkerhetspolitik aktualiserats. 

I maj förbjöd USA all teknik-export till Huawei sedan den kinesiska telekomjätten anklagats för att utgöra ett hot mot nationell säkerhet.

Flera länder har utestängt Huawei och kinesiska ZTE från utbyggnaden av nationella 5G-nät.

Och när Tyskland nyligen stramade åt sina regler för utländska företagsuppköp var udden tydligt riktad mot Kina. Samtidigt har Italien splittrat den europeiska enigheten när landet nyligen tecknade avtal med Kina om stora infrastruktursatsningar. 

Sverige saknar sedan EU-inträdet 1992 kontrollmekanismer för utländska direktinvesteringar.

Den svenska hållningen har enligt flera bedömare präglats av naivitet.

I sin senaste årsrapport skriver Säkerhetspolisen om hur systematisk underrättelseinhämtning sker ”via civila kinesiskägda företag som måste dela med sig av den teknologi och kunskap man har till landets försvarsmakt”. 

Något som bland annat uppmärksammades när Lysekils ledning ville låta en kinesisk affärsman, med kopplingar till partieliten, anlägga en djuphavshamn i den bohuslänska kommunen.

Ett projekt som investeraren sedermera drog sig ur. 

Men i mars antog EU ett gemensamt regelverk, som ska implementeras under 2020, för granskning av investeringar i strategiskt viktiga sektorer.

I en rapport från EU-kommissionen konstaterades att statliga företag från Kina, Ryssland och Förenade Arabemiraten genomförde tre gånger fler företagsuppköp i Europa under 2017 jämfört med 2007. 

– Europa har stor nytta av en öppen investeringspolicy men vi måste vara redo att agera när vår säkerhet eller allmänna intressen hotas, sade handelskommissionär Cecilia Malmström i anslutning till att regelverket antogs.   

Men Jerker Hellström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), ifrågasätter om EU-reglerna är tillräckligt långt-gående. 

– Det kommer att handla mycket om koordinering. Det startar på låg nivå och kommer att gå framåt med små steg, säger han.  

FOI arbetar för närvarande med att kartlägga det kinesiska ägandet i Sverige, på uppdrag från regeringskansliet.

Men i fallet med kinesiska företag kan tekniken komma att användas militärt, säger Jerker Hellström. 

– Vi håller fortfarande på att skapa oss en bild av i vilken mån företagsuppköp är privata initiativ och i vilken mån det är satsningar som stöttas av staten. Det som är intressant är om förvärven korrelerat med den kinesiska statens målsättning att få tag i enskilda kompetenser, säger Jerker Hellström och nämner ett antal svenska mikro-chiptillverkare som för några år sedan övergick i kinesisk ägo.   

Att ett företag förvärvar ett annat för att få dess tekniska kunnande är i sig ingenting uppseendeväckande.

– Sedan finns det annat som kan vara problematiskt. Företaget DJI som tillverkar drönare köpte ju kameraföretaget Hasselblad. Därefter har DJI tecknat ett strategiskt partnerskap med polisen i Xinjiang, där Hasselblads teknik kan användas för att öka övervakningen av den muslimska befolkningen i regionen ännu mer.

Enligt Jerker Hellström står privata kinesiska företag i en stark beroende-situation till statens välvilja, och staten har dessutom stärkt sin kontroll under senare år.

Jerker Hellström betonar att han inte granskat Uddeholms hotell men säger att även verksamheter som vid första anblick ser ut att vara strategiskt betydelselösa är värda att undersöka.

Ibland är det inte ett företag i sig, utan var det ligger geografiskt, som är relevant.        

– Allt ägande är intressant, och ibland av helt andra skäl än man tror från början. Just nu tittar vi på ett förvärv som har verksamhet i Bofors. Då blir det mer intressant, även om det inte behöver vara några konstigheter.  

Utöver EU-reglerna förbereder Sverige även nationell lagstiftning.

Ett förslag till ny säkerhetsskyddslag har precis varit ute på remiss. 

Kinesiskt ägda företag i Sverige

– När ryska Nordstream ville komma in i svenska vatten och kineser ville köpa Lysekils hamn så uppmärksammades det väldigt mycket i media. Då tillsatte man den här utredningen som föreslagit att en tillsynsmyndighet får bedöma om försäljning av säkerhetskänslig verksamhet är olämplig, säger handelsminister Ann Linde (S).

Sverige vände sig ursprungligen mot EU-kommissionens förslag till granskningsmekanism, som Ann Linde menar hade tydliga inslag av protektionism.

Utkastet omarbetades och den förordning som ska implementeras i oktober 2020 har enligt handelsministern bra balans. Säkerhetsöverväganden får inte bli ett handelshinder, säger Ann Linde. 

– Utländska direktinvesteringar spelar en jätteviktig roll för syssel-sättningen i Sverige och vi har många positiva exempel på kinesiska företag Sverige. Jag kan utan att darra på manschetten säga att Sverige välkomnar kinesiska företag. Men det finns de som är problematiska. Vi måste se hur vi kan vi göra för att skydda oss mot dem.

På Uddeholms hotell pågår fortfarande upprustningar.

Drygt hälften av rummen är renoverade. När allt är klart kommer hotellet, om affärsplanen håller, att sysselsätta tio heltidsanställda. 

Det betyder mycket för bygden, förklarar Karin Ricknell medan hon rättar till de grå gardinerna i ett superiorrum. Arbetstillfällen är värdefulla. 

– Och det finns ett önskemål om en bättre restaurang som är öppen för allmänheten.

Storpolitiken känns avlägsen. Vid första anblick syns inte det kinesiska ägandet.

Men den som tittar noga kan avslöja det i detaljerna. I rummen är rökning förbjuden-skyltarna tvåspråkiga: engelska och kinesiska.

– De skickade hit massor av grejer och vi kände oss nödgade att sätta upp dem, säger Karin Ricknell och ler åt minnet.

– Det roligaste var att de själva rökte i rummen när de var här. 

Fem företag som köpts av kineser 

1. Volvo Cars. 2010 övergick nationalsymbolen Volvo Cars från amerikansk till kinesisk ägo när Ford accepterade ett bud på 1,8 miljarder dollar.
2. Hasselblad. 2015 köpte drönartillverkaren DJI in sig i anrika kamerafabrikanten Hasselblad. Amerikanska myndigheter har anklagat DJI för att spionera åt Kina.  
3. Nordic Cinema Group. Bonnier Holding och Bridgepoint säljer 2017 Nordic Cinema Group – där SF Bio ingår – till världens största biografkedja AMC för 8,25 miljarder kronor. AMC kontrolleras av kinesiska Dalian Wanda. 
4. Volvo Lastvagnar. I december 2017 blir Geely största ägare, mätt i kapital, i Volvokoncernens moderbolag AB Volvo. Investeringsfonden Cevian säljer hela sitt innehav, 8,2 procent av aktierna, till Geely.  
5. Halvledarbolagen. 2018 avslöjade Svenska Dagbladet att tre svenska mikrochiptillverkare vars teknik kan användas militärt, och varav två var statligt ägda, sålts till kinesiska ägare. I ett fall var köparen, via investmentbolag, den kinesiska staten.