Jobbjakt på Järvaveckan
I vad polisen kallar ”utsatta områden” är arbetslösheten mer än dubbelt så hög som i övriga landet. Årets Järvavecka fokuserar på att åtgärda problemet.
19-åriga Addishakur Mohammad från Spånga fick sitt svenska uppehållstillstånd för sex månader sedan och letar jobb, men hittills går det trögt.
– Det vore bra att minska kraven för att få jobb. Jag har truckkörkort och sökte jobb som truckförare, men de krävde B-körkort också, trots att man inte behövde köra bil på jobbet, säger Addishakur Mohammad som står utanför Almegas tält på Järvaveckan i Tensta.
Här samlas landets politiska elit i vad som kommit att bli Stockholms mindre motsvarighet till Almedalsveckan i Visby, med tal av samtliga partiledare.
Folk vill verkligen jobba, men arbetsgivarna ger dem inte alltid möjlighet.
På årets Järvavecka fokuserar arrangörerna särskilt på att få fler i området i jobb. Spånga-Tensta, där veckan arrangeras, klassas av polisen som ett av Sveriges 60 ”utsatta områden”, med låg socioekonomisk status och stora problem med kriminalitet. I dessa områden är 7,9 procent av invånarna öppet arbetslösa, jämfört med 3,1 procent i resten av landet, enligt en färsk rapport från stiftelsen The Global Village, som arrangerar Järvaveckan.
Jobb i Sverige handlar om kontakter
– Tänk om vi kunde minska den siffran med två procentenheter, tänk vad det skulle innebära för de här områdena och för Sveriges skatteintäkter, säger Järvaveckans grundare Ahmed Abdirahman som vandrar runt mellan tälten med en ständigt ringande mobiltelefon.
Han har bjudit in en rad företag som finns på plats för att rekrytera bland annat personal till tågbolaget MTR, taxichaufförer, skolvikarier och kockar. Förra året erbjöd MTR 100 jobb på Järvaveckan, men i år finns sammanlagt 2000 tjänster att söka från de olika företagen.
– Jobb i Sverige handlar om kontakter, säger Ahmed Abdirahman som kom till Sverige från Somalia 1998, och som nu är näringspolitisk expert för integration på Stockholms Handelskammare
– Även om vi svenskar har värderingar om jämlikhet så anställer vi ofta folk som vi känner. Det behöver inte alltid handla om rasism, även om det finns diskriminering. Om vi kan få till möten mellan de här områdena och resten av samhället så kommer mycket av den här problematiken att lösas.
De vanligaste branscherna att arbeta i bland de boende i Sveriges ”utsatta områden” är handel, bygg, samt transport och magasinering, enligt Global Villages rapport.
– Arbetsgivare måste ändra tankesätt och våga ge chansen till människorna i det här området, för att se vad de har för kompetens, säger Sadia Mumin Omar, som arbetar som jobbmatchare i Kista och är på plats på Järvaveckan.
– Folk vill verkligen jobba, men arbetsgivarna ger dem inte alltid möjlighet. Det kan röra sig om att det är för höga krav på språk, trots att det inte alltid är nödvändigt, säger Sadia Mumin Omar.
