Välfärdens verksamheter förändras kraftigt.

Ökade välfärdsbehov, vikande rekryteringsunderlag och en snabb teknik- och kunskapsutveckling ställer nya krav på både arbetsgivare och medarbetare i kommuner och regioner. 

I förändringsarbetet behöver arbets-miljön vara en bärande del. 

En långsiktigt hållbar arbetsmiljö ökar möjligheterna att behålla befintlig personal och rekrytera nya medarbetare.

Samtidigt som många medarbetare går i pension ökar antalet barn och äldre, det vill säga grupper i större behov av välfärdstjänster.

Utmaningen förstärks av att konkurrensen om arbetskraften är hård då antalet personer i arbetsför ålder relativt sett minskar.

För att klara välfärdsuppdraget krävs förändringar i hur verksamheterna organiseras och i medarbetarnas arbetssätt. 

Det handlar bland annat om att utnyttja digitaliseringens möjligheter ännu bättre, att utveckla samarbetet mellan olika yrkesgrupper, se över yrkesroller och satsa på kompetensutveckling och omställning.

Såväl arbetsgivare som medarbetare är i starkt behov av förbättrade möjligheter till ett livslångt lärande och kompetens- och karriärväxling.

Kommunernas och regionernas verksamheter är och ska fortsätta vara öppna och transparenta. Brister och risker i arbetsmiljö ska identifieras och åtgärdas

Agneta Jöhnk

Det handlar dels om kompetensutveckling för att långsiktigt klara behov i verksamheten till följd av teknikutveckling eller nya krav på yrket.

Dels om omskolning till annat yrke när ett nuvarande försvinner. 

Därför har vi arbetsgivare och de fackliga organisationerna nyligen inlett förhandlingar för att stärka de anställdas möjligheter till kompetensutveckling och omställning. 

Förändrade arbetssätt, omorganisation och kompetensutveckling erbjuder många möjligheter.

Vi har god draghjälp av att medarbetarna inom kommuner och regioner upplever att de har meningsfulla och stimulerande arbeten. Samtidigt kan förändring väcka stress, missnöje och nya arbetsmiljörisker. 

Nyckeln är att hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet och att utveckla samverkan och dialog mellan arbetsgivare och medarbetare. 

Vi anser att landets kommuners och regioners systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) inte får det erkännande som det faktiskt förtjänar. 

SAM är arbetslivets främsta strategi för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall på arbetsplatser.

Systematiskt arbetsmiljöarbete ska vara en del av styrprocessen som prioriteras kontinuerligt oavsett till exempel ökad sjukfrånvaro eller medial uppmärksamhet.

Som arbetsgivare har och tar vi ansvaret för medarbetarnas arbetsmiljö. 

SAM och tillgång till företagshälsovård förekommer i högre grad inom kommuner och regioner än generellt på arbetsmarknaden.

Vårt arbetsmiljöarbete pågår året runt, på varje arbetsplats och omfattar samtliga 1,2 miljoner medarbetare. 

Det säger sig självt att det kan förekomma brister. Till exempel upplever fler medarbetare i kommuner och regioner att de har ett psykiskt påfrestande arbete, än på arbetsmarknaden totalt. 

Detta är en utmaning att hantera samtidigt vi befinner oss mitt i ett omfattande omställningsarbete.

Ökade välfärdsbehov, vikande rekryteringsunderlag och en snabb teknik- och kunskapsutveckling ställer nya krav på både arbetsgivare och medarbetare i kommuner och regioner

Agneta Jöhnk

Vi välkomnar Arbetsmiljöverkets kommande inspektioner av hur kommuner och regioner bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. 

Kommunernas och regionernas verksamheter är och ska fortsätta vara öppna och transparenta. Brister och risker i arbetsmiljö ska identifieras och åtgärdas. 

Kommuner och regioner ska tillgodose invånarnas vitt skilda behov av välfärd, dygnet runt och i alla delar av landet. 

Det är en komplex utmaning där ny teknik och kunskap kan vara till stor nytta.

Samverkan och systematiskt arbetsmiljöarbete underlättar nödvändiga förändringar. 

För att nå dit krävs att arbetsgivare, fack, skyddsombud och medarbetare hjälps åt.

Vi måste tillsammans värna det systematiska arbetsmiljöarbetet.