”Jag har ljugit många gånger och sagt att kollegan varit på toaletten när jag varit ensam med för många barn”, berättar en anonym barnskötare till Kommunalarbetaren.

”Jag har börjat pressa ihop käken när jag sover på grund av stress. Går med höjda axlar på jobbet. Känner mig totalt färdig efter arbetsdagen. Orkar inte vara social”.

Citatet är hämtat från förskoleupproret #pressatläge.

Att det är de anställda som måste ta ansvar för att arbetet ska fungera trots dålig arbetsmiljö är naturligtvis helt fel.

Det är arbetsgivaren som har ansvaret för en fungerande arbetsmiljö på jobbet. Och det är politikens skyldighet att prioritera arbetande människor.

Arbetsmiljöverket har låtit forskare räkna på hur många liv som skördas till följd av vissa riskfaktorer i arbetsmiljön.

Stress, fysiskt tungt arbete, damm och motoravgaser är några av riskfaktorerna som över tid leder till för tidig död.

Arbetsmiljöverket kommer fram till den oerhört dystra siffran att upp till 500 människor per riskfaktor varje år dör på grund av arbetsmiljöbristerna.

Det handlar alltså om flera tusen dödsfall per år.

I en artikel publicerad på DN debatt i slutet av april skriver arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem att ”människor dör, blir sjuka eller slits ut i förtid och att jobbstressen tvingar upp antalet sjukskrivningar är helt oacceptabelt.”

Hon har såklart rätt. Att jobba ska aldrig vara förenligt med livsfara. Men för många är det precis vad det är.

Kommunal har i rapporten ”Tid för lärande och omsorg” intervjuat fler än 3300 barnskötare om deras arbetsmiljö. Läsningen är skrämmande:

29 % uppger otillräcklig bemanning varje dag.

39 % upplever arbetet som psykiskt ansträngande i stort sett dagligen.
Av de barnskötare som upplever arbetet som psykiskt ansträngande i stort sett varje dag är det nära hälften, 45 % som överväger att lämna yrket.

74 % anser att deras arbetsplats har problem med buller och höga ljudnivåer.

56 % av förskolorna har brister i att kartlägga och upprätta handlingsplaner för att minska och förebygga stress.

Svaren visar på ett samhälleligt misslyckande som skördar liv.

Enligt Arbetsmiljöverket är oseriösa arbetsgivare som struntar i sina anställdas välmående det stora problemet.

Drygt hälften av de arbetsgivare som kartlagts följer inte de grundläggande arbetsmiljökraven.

Och i takt med att antalet osäkra anställningar ökar och välfärdens resurser tynar kommer arbetsmiljöproblemen att öka.

Liv och hälsa får aldrig ställas mot effektivitet och vinst.

Till detta kan läggas nya resultat från Arbetsmiljöverkets granskning av dagsljusets betydelse för psykisk ohälsa.

Dagsljus är nödvändigt för en bra dygnsrytm, förbättrad sömn och förbättrar välbefinnandet.

Samtidigt vet vi att många arbetsplatser befinner sig långt från att klara dagens rekommendationer om dagsljus under arbetet.

Häften av alla arbetande män är utomhus mindre än en timme under en normal arbetsdag.

För kvinnorna är det hela 70 procent som inte når upp till ens en timme.

Enligt Stressforskningsinstitutet är denna ökade inomhusvistelse och för lite dagsljus två av de allra viktigaste orsakerna till dagens ökning av stress och psykisk ohälsa.

De efterlyser därför nya rekommendationer för ljus på arbetsplatsen och möjligheter att komma ut under dagen.

Inför valet i september föreslog Socialdemokraterna fler arbetsmiljöinspektioner och sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter om dålig psykosocial arbetsmiljö.

Det var goda ambitioner som försvann när januariavtalet presenterades och Centern och Liberalerna fick med sina önskemål.

Frågan är vad regeringen gör nu?