Finlands nya regering jobbsatsar
Finland har fått en ny regering och den ska ledas av socialdemokraten Antti Rinne. Ett av målen är att höja sysselsättningsgraden vilket bland annat ska ske genom att förhandla med fack och arbetsgivare.
Socialdemokraternas Antti Rinne, här tillsammans med sin fru Heta Ravolainen, ska leda den nya finska regeringen.
Efter fyra veckors förhandlande har Finland fått en ny regering. Fem partier ingår i koalitionen: Socialdemokraterna (SDP), Centern, De gröna, liberala Svenska folkpartiet (SFP) och Vänsterförbundet.
I dag presenterades det nya regeringsprogrammet där det bland annat finns löften om satsningar på utbildning, minskad ojämlikhet samt lägre klimatutsläpp.
Då det kommer till arbetsmarknadsfrågor är målet för den nya regeringen att sysselsättningsgraden ska stiga till 75 procent år 2023 (i dag är den knappt 72 procent)
Den nya regeringen uppger att de ska förhandla med fack och arbetsgivare om vad som behövs göras för att skapa fler jobb. För att ha råd med satsningar kommer olika punktskatter att höjas.
FFC, finska LO, välkomnar satsningarna och skriver i en kommentar att det är positivt till att regeringen försöker komma åt problemet med tillfälliga och osäkra anställningar.
I regeringsförklaringen tas de problem som är förknippade med plattformsekonomin upp. När kunder och säljare kopplas ihop via appar har det lett till otydligheter om vilket ansvar arbetsgivare och anställda har.
Regeringen vill reglera detta tydligare, vilket välkomnas av FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.
– Plattformsarbete är inte företagande om det bara är ett sätt att rent tekniskt och utan ersättning flytta över en del av riskerna och avgifterna till arbetstagaren. I de här fallen måste avtalsförhållandet anses vara ett arbetsavtal, och regeringsprogrammet för nu utvecklingen i en mer hållbar riktning. Det skapar klarhet kring lönen och anställningsvillkoren, men också socialskyddet, säger han i en kommentar.
Regeringen uppger även att den vill satsa på infrastruktur och ska ge svenskan, som är landets andra språk, en starkare ställning i och med att undervisning i svenska ska göras obligatoriskt i studentexamen.
