Här är hetaste frågorna på Europafackets kongress

Temat demokrati präglar Europafackets kongress som också uppmärksammar att EU-valet hålls samma vecka.

– Kongressen blir som en manifestation. EU-valet genomförs olika dagar i olika länder. Kongressen kommer fortlöpande få information om hur det går i valet, jag hoppas att vi får applådera mycket då, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Det är hon som leder LO:s delegation vid kongressen. I den ingår också Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, Susanna Gideonsson, Handels ordförande, Valle Karlsson, Sekos ordförande samt ytterligare fyra företrädare från LO:s styrelse.

Europafacket har infört nya regler för att tvinga fram en mer jämställd ledning och mer jämställda delegationer vid kongressen.

Ledningen och delegationerna måste bestå av lika många män och kvinnor. Det får högst vara en man eller en kvinna mer i gruppen. Delegationer som inte uppfyller det kravet straffas med begränsad rösträtt vid kongressen.

LO hade först utsett fem kvinnor och tre män i sin delegation. Men på grund av Europackets nya regler byttes en av kvinnorna ut mot en man. Detta efter att en av männen i LO-styrelsen påpekat att jämställdheten måste fungera åt båda håll.

Europafackets kongress ska besluta om ett handlingsprogram som innehåller sex prioriteringar:

• Stärkt demokrati i EU och på arbetsplatserna.
• Rättvisare ekonomisk politik i EU.
• Högre löner och ökade rättigheter för löntagarna genom fler och bättre kollektivavtal.
• Hållbar utveckling med omställning till ny teknik och grönare jobb.
• Stärka EU:s sociala pelare för schysstare jobb och social trygghet.
• Stöd till migranters och flyktingars rättigheter och möjligheter att integreras i samhället.

Mycket av det som ska beslutas är redan bestämt på förhand i förberedelserna inför kongressen.

Men några frågor kan väcka stor debatt. En av dessa är frågan om EU ska bestämma över arbetstid. Flera förbund i Europafacket vill kräva ett direktiv om sänkt veckoarbetstid.

LO, TCO och Saco vill att det i handlingsprogrammet står att reglerna för arbetstid kan regleras i kollektivavtal som ett alternativ till vad EU bestämmer.

Europafacket kräver högre löner

Global

Detta föreslår Europafackets styrelse att kongressen säger nej till.

I Europafacket finns fack, som de nordiska, som har kollektivavtal, som löser frågor i förhandlingar med arbetsgivarna och i dialog med politikerna.

Men det finns också fack, som i Öst- Central och i Sydeuropa, med färre medlemmar, utan kollektivavtal på samma nivå, utan samma möjlighet till förhandlingar med arbetsgivarna och utan dialog med politikerna.

Mellan dessa grupperingar finns en spänning om vilken metod som är bäst för att förbättra villkoren för löntagarna.

De nordiska facken försvarar sin modell med möjlighet att reglera villkoren i kollektivavtal. Andra fack tror mer på lagstiftning på EU-nivå eftersom de känner att de inte kan lyckas driva igenom sina krav mot arbetsgivare som vägrar att förhandla och mot politiker som är anti-fackliga.

Denna spänning märks i synen på hur de olika facken vill att Europafacket ska utvecklas.

De nordiska förbunden vill att Europafacket mer ska vara en samordnare och ett stöd för de nationella facken och de europeiska fackliga branschorganisationerna.

Andra förbund vill att Europafacket stärks som en lobbyorganisation och förhandlingspart mot EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Och då också med möjlighet att träffa överenskommelser som i praktiken minskar de nationella förbundens makt och inflytande hemma på sina arbetsmarknader.

EU:s satsningar på den sociala pelararen har gett nytt bränsle till dessa spänningar, där flera förbund betonar vikten av att stärka Europafackets politiska roll i EU.

Frågan om en minimilön som bestäms på EU-nivå har till exempel fått ny glöd inom Europafacket. Detta trots att LO och andra fack trodde sig ha löst frågan genom en kompromiss om att minimilöner kan bestämmas i nationell lag eller i kollektivavtal. 

Therese Guovelin hoppas att dessa spänningar inte ska prägla kongressen i Wien. Hon vill att den istället fokuserar på hur demokratin kan stärkas mot högerkrafterna i Europa och hur klimatomställningen ska göras samtidigt som löntagarnas villkor förbättras.

På frågan om vad en undersköterska i Sverige har för nytta av Europafackets kongress svarar Therese Guovelin att betydelsen kommer att märkas på sikt. 

– Vi måste samarbeta med de andra facken för att klara våra utmaningar. De går inte att lösa i varje land för sig.

Kongressen kommer att välja en ny ledning som även den präglas av de nya reglerna om ett jämställt antal män och kvinnor. Vid nomineringarna uppmanades det till att särskilt lyfta fram förslag på kvinnor i ledningen.

De nordiska facken enades om att till en av fyra vice ordförande föreslå Bente Sorgenfrey, vice ordförande i den danska fackliga centralorganisationen FH som LO-förbunden ingår i.

Även en svensk, Per Hilmersson, kommer att väljas in i ledningen, som en av två vice generalsekreterare. (I den här typen av organisationer är det generalsekreterarna som har den största makten medan ordförande och vice ordförande mer har en representativ roll).

Per Hilmersson arbetar i dag på TCO som chef för avdelningen Europa och juridik. Han har sysslat med EU-frågor i 19 år, bland annat hos Socialdemokraterna i Europaparlamentet, i EU-kommissionär Margot Wallströms kabinett och som chef för LO/TCO/Sacos informationskontor i Bryssel.

Han hoppas att han som vice generalsekreterare kan bidra till att Europafacket blir en stark kraft för ett mer demokratiskt Europa med större fackliga och sociala rättigheter för löntagarna.

– Jag hoppas att jag också kan bidra med kunskap om och erfarenhet av den svenska modellen där parterna förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden.

Exakt vad han ska göra som vice generalsekreterare är ännu inte klart.

– Men jag vill gärna jobba med frågor som rör arbetsmarknad och den fria rörligheten, som till exempel social dumpning, sociala pelaren, arbetsmiljö och internationell handel, säger Per Hilmersson.

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.