Demografisk bomb kan skaka Kina
Efter årtionden av ettbarnspolitik har Kinas befolkning åldrats. När politiken nu överges vill många kineser inte ha barn av andra anledningar. År 2050 beräknas var tredje kines vara över 60 år. Det kommer att få dramatiska följder för arbetsmarknaden.
Ett barn springer framför några flaggor då Peking förra året firade landets nationaldag den 1 oktober. Det låga barnafödandet i Kina ses nu som ett allt större problem av landets politiker och staten propagerar nu för att fler ska skaffa barn.
Framför de tunga röda gardinerna i Folkets stora hall i hjärtat av Peking, lovade Kinas premiärminister Li Keqiang tidigare denna månad att myndigheterna ska lägga mer resurser på barnomsorg.
Sällan har ämnet diskuterats så flitigt i nationella folkkongressen som under årets sammanträde.
Det talades om fler semesterdagar och bättre välfärd för mödrar som vill återvända till arbetslivet.
Anledning: I fjol föddes blott 15,23 miljoner barn i Kina, enligt landets statistikbyrå. Det var två miljoner färre än 2017, och det lägsta antalet sedan landet var lamslaget i en svältkatastrof 1961.
Framför allt var det betydligt mindre än de mellan 21 och 23 miljoner födslar som myndigheterna hade hoppats på.
Kvinnor födda efter 1990 kallas i Kina för generation ensam.
Kinas stränga ettbarnspolitik infördes 1979 och har sedan luckrats upp gradvis.
2015 skrotades konceptet helt och ersattes med en “tvåbarnspolitik”. Statliga medier och tjänstemän uttryckte då hopp om en välbehövlig babyboom.
Enligt officiell statistik nådde Kinas arbetsstyrka – personer i åldern 16 till 59 år – sin höjd på 941 miljoner år 2011. Under fjolåret hade den fallit till 897 miljoner. År 2050 beräknas cirka en tredjedel av alla kineser vara äldre än 60 år.
Boomen uteblev alltså. Kinesiska kvinnor deltar i arbetslivet på helt annat vis än tidigare.
Dessutom är det dyrare än någonsin att uppfostra barn i Kina i dag. Kvinnor födda efter 1990 kallas i Kina för “generation ensam”, då de anses vara mer fokuserade på karriär och självförverkligande än att bilda familj.
Situationen spås få dramatiska effekter för såväl arbetsmarknad som konsumtion.
Till skillnad från Japan och många andra länder med liknande demografiska bekymmer saknar Kina ett välutvecklat välfärdssystem. I Kina är det dyrt att bli gammal, och landet kommer bli gammalt innan det blir rikt.
Enligt den “strejkkarta” som China Labor Bulletin – en NGO baserad i Hongkong – för, så inföll i fjol 172 protester eller strejker bland arbetare på grund av missnöje över välfärdsfrågor relaterade till pensioner. Och värre kommer det bli.
För enligt officiell statistik gick det 2011 för varje pensionär 3,1 arbetare som bidrog till Kinas pensionssystem. Förra året var siffran på 2,8 och år 2050 beräknas den fallit till 1,3 arbetare per pensionär.
Pressen kommer öka på både privata och statliga bolag som i dag lyckas undvika sociala avgifter.
En undersökning av 51Shebao, som tillhandahåller information om välfärdstjänster, visade 2018 att bara 27 procent av kinesiska företag betalade vad de skulle till pensionssystemet.
Att öka antalet födslar är dock i det långa loppet vitalt för landet ekonomiska utveckling och därmed även politiska makt.
Medan Kinas befolkning snart kommer börjar minska, så spår FN att USA:s befolkning mycket tack vare invandring kommer öka stadigt och år 2050 uppgå 500 miljoner.
Tonen har därför ändrats i kinesisk propaganda. Från slogans om att det är hälsosamt att få barn sent, till att graviditet i högskoleålder underlättar framtida anställning. Från löften om säker abort till löften om säkra födslar utan smärta.
Men gemene kines är i dag inte lika mottaglig för propaganda som under Mao Zedongs era. I provinsen Liaoning i norra Kinas rostbälte – som 2015 hade ett födelsetal på 0,9 – har man istället börjat experimentera med incitament inom skatte- och bostadspolitik.
Statlig media rapporterade vidare i fjol att frågan diskuteras på allvar på centralt håll, där man också tittar på olika lösningar.
Med den grymma ettbarnspolitiken i färskt minne räds nu många idén om ett födelsekvot. Särskilt som partitidningen Folkets Dagblad förra sommaren i en artikel menade att barnafödande inte blott är en familjär angelägenhet, utan något som angår hela nationens ve och väl.
Jojje Olsson
Kinas demografi
• Sedan 2010 har antalet kineser under 15 år minskat med över 90 miljoner till 248,6 miljoner. Åldersgruppen var vid årskiftet för första gången någonsin färre än antalet kineser över 60 år, som nu är 249,5 miljoner.
• 1980 var medianåldern i Kinas befolkning knappt 22 år. I dag är den över 37 år och år 2050 beräknas den till omkring 48 år.
• Kinas statliga tankesmedja CASS uppskattade nyligen att Kinas befolkning med nuvarande födelsetal kommer börjar minska från och med år 2027, tre år tidigare än FN:s senaste prognos.
• Enligt FN kommer Kinas befolkning minska med 100 miljoner till 1,3 miljarder år 2050, medan antalet amerikaner kommer öka till cirka 500 miljoner till samma år.
