Forskare: Inkomstskillnader förklarar varför Sverige halkar efter
Finland är ett av världens bästa länder att leva i enligt internationella jämförelser, samtidigt sackar Sverige efter. Mats Målqvist, professor i Global hälsa, hävdar att en bidragande orsak är att inkomstskillnaderna i Sverige ökar.
Finland har gått om Sverige i flera internationella jämförelser.
Det går bra nu. För Finland.
Förra året utsåg ett FN-organ landet till världens lyckligaste, skolsystemet framhålls som ett föredöme och sjukvården är enligt en mätning effektivare än i Sverige, som dessutom endast kommer på nionde plats i lyckoundersökningen. För en vecka sedan tog Svenska Dagbladet upp Finlands framgångar i artikeln ”Så blev Finland bättre än Sverige på nästan allt”.
Mats Målqvist på Uppsala universitet svarar nu att det finns vetenskapliga förklaringar till att det blivit så och att det till stor del handlar om att inkomstskillnaderna har ökat i Sverige samtidigt som de sjunkit i Finland.
– Ojämlikhet har en sådan inverkan.
– Debatten i Sverige handlar väldigt mycket om att vi måste ha fler poliser och hårdare tag i skolan. Men vi ser sällan till de grundläggande orsakerna till att samhället förändras, säger han.
De Nordiska länderna har fortfarande några av världens lägsta inkomstskillnader. Trots det har skillnaderna i Sverige ökat snabbt jämfört med andra OECD-länder, visar en rapport från Nordiska ministerrådet.
2008 var gapet mellan fattiga och rika lika stort i Sverige som i Finland. Därefter minskade skillnaderna i Finland samtidigt som de ökade i Sverige.
Mats Målqvist säger att den förändringen kan vara en bidragande förklaring till att Finland nu går om Sverige i flera jämförande studier.
– Skapar vi ett samhälle med ökade inkomstklyftor kommer det att driva på förändringar av skolan som i sin tur ger upphov till ökad segregation, vilket i sin tur förstärker skillnaderna.
Mats Målqvist hänvisar till forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett och deras bok Jämlikhetsanden där de båda sociologerna visar att alla har det bättre i de länder där inkomstklyftorna är små och han tycker sig se liknande tendenser när man jämför utvecklingen i Sverige och Finland. Att tendensen i Sverige nu är ökade klyftor bidrar också till social stress.
