Ska man kunna köpa polisen?
Är du villig att ta en glad selfie med konstapeln som hjälpte dig med ditt ärende, frågar sig Arbetet Kulturs krönikör.
Instagramprofilen “polisinorr”, eller Tomas som han egentligen heter, har över 9 000 följare.
Hans presentation löd tidigare “PRIVATE ACCOUNT Father, hunter, policeofficer… private thoughts/pictures and other stuff.” Ambassadör för @lacwear och @fristadsverige”.
Både Fristads och LAC är svenska märken som säljer jakt- och arbetskläder. De uppmanar båda influencers att kontakta dem för att bli ambassadörer.
Göra reklam, om vi lägger nyspråket åt sidan.
I förra veckan bytte Tomas namn på kontot till ”manniskainorr” och tog bort polistiteln.
Men låt oss börja med att konstatera en sanning; oavsett hur många gånger Tomas skriver ordet “private” så är det inte för att han är pappa och jägare som folk följer honom.
De följer honom för att han är polis. De uniformerade bilderna och polistaggarna finns kvar på inläggen.
En influencer som tappar sitt förtroende som en följd av bristande etik i sociala medier förlorar sina egna följare
Till skillnad från de flesta andra influencers har Tomas rätt att frihetsberöva och bruka våld.
Det statliga våldsmonopolet ger honom en särställning vi inte ger till privata företag av en anledning.
En polis som indirekt använder den makt hans uniform ger honom för att göra reklam för jakt- och arbetskläder är en obehaglig påminnelse om att även ordningsmakten kan bli köpt av den som kan betala.
Men det är inte hela problembilden. När det (officiella) poliskontot @polisen.norrmalm frågar sina följare “vad de vill se mer av” så gör de det, precis som oss alla, i ett försök att anpassa sig efter den rådande klickonomin.
Samma klickonomi som gör att Fristads väljer att ha en polis som influencer.
Polisen har lyckats bra med sina föresatser att ha en aktiv närvaro i sociala medier, jämfört med de ofta taffliga försöken från statliga institutioner, partier och andra representanter för det orubbliga etablissemanget.
Ordningsmaktens arbete engagerar och väcker starka känslor. Därför bör vi också kunna ställa högre krav på deras neutralitet och kommunikation.
Framför allt bör vi känna oss trygga i att polisen deltar i sociala medier för att, som de själva säger, skapa ökat förtroende och ge en plattform för att föra dialog och få in tips.
Inte för att delta i hetsjakten efter gillningar, delningar och följare. Eller viljan att bli kändis, få gratisprylar och reklamkontrakt.
I en dystopisk influencerframtid profileras du inte bara utifrån din hudfärg, ditt kön och din sociala status.
En polis som indirekt använder den makt hans uniform ger honom för att göra reklam för jakt- och arbetskläder är en obehaglig påminnelse om att även ordningsmakten kan bli köpt av den som kan betala
Din polisanmälan bedöms också efter hur många gillningar den kan tänkas dra in i sociala medier.
Är du villig att ta en glad selfie med konstapeln som hjälpte dig med ditt ärende?
Kryssa i samtyckesrutan, annars hamnar din anmälan längst ner i högen.
I samma framtid kan rätt märke på jackan skydda dig från polisens insatser, eftersom hårda nypor mot företagets kunder inte är förenligt med den värdegrund de åtagit sig att följa för att behålla sitt lukrativa sponsorkontrakt.
En influencer som tappar förtroende som följd av bristande etik i sociala medier förlorar följare.
Om polismyndigheten tappar förtroende av samma anledning är samhället den stora förloraren.
Om 2019 är året då vi börjar ta itu med influencers som missbrukar sin plattform, låt oss börja med polisfluencers.
