Fler domar om dålig arbetsmiljö – men ohälsotalen ännu opåverkade

Var tredje anmälan från skyddsombuden förra året gällde brister i organisatorisk och social arbetsmiljö.

Arbetsmiljöinspektörerna ställer också fyra gånger fler krav på området sedan föreskrifterna kom till.

– Förordningen har blivit en riktig injektion i arbetsmiljöarbetet och nu sätts de här frågorna faktiskt på dagordningen, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem.

Föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), kom till för att motverka de ökade ohälsotalen och sjukskrivningarna på grund av psykiska diagnoser.

Med nya föreskrifter skulle arbetsgivarens ansvar för att motverka stress, hög arbetsbelastning, hälsofarliga arbetstider och kränkande särbehandling förtydligas.

Dom: Keolis gjorde för lite för personalens psykiska välmående

Arbetsmiljö

Eftersom Arbetsmiljöverket kan ställa krav med vite, blir det också kostsamt för den arbetsgivare som inte åtgärdar bristerna och därmed tvingas betala vitesbeloppet.

Siffror som Arbetet låtit Arbetsmiljöverket sammanställa visar att föreskrifterna om OSA används flitigt.

Antalet brister som hänvisar till paragrafer inom organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat fyrfaldigt sedan föreskriften inrättades.

Förra året ställde Arbetsmiljöverket krav som påpekade minst en brist på området i 1 700 ärenden.

Om de ökade kraven får någon mätbar effekt är dock för tidigt att säga. Sjukfrånvaro och stressrelaterade besvär har inte minskat synbart, konstaterar Carola Löfstrand, arbetsmiljöutredare på LO.

– Men glädjande nog kan vi konstatera att allt fler företag tar till sig de nya reglerna. Även om än fler behöver ta steget att gå från ord till handling, säger hon.

Den som inte är överens med Arbetsmiljöverket om bristerna kan överklaga vitesbesluten till domstol.

Statistik från förvaltningsrätterna visar att antalet domar på området har ökat framför allt under andra halvan av 2018.

Några domar gäller schemaläggning men flertalet handlar om arbetsbelastning och balansen mellan krav och resurser.

Det är framförallt kommuner som överklagar Arbetsmiljöverkets krav på området.

– Den politiska ledningen i kommunsektorn måste inse att de här frågorna är viktiga. De är stora organisationer med många medarbetare och det är ett otroligt viktigt arbete man genomför och har ansvar för. Det gäller att man tar hand om varenda anställd man har. De ska inte vara sjukskrivna och hemma från jobbet för att de här sakerna inte fungerar, säger Erna Zelmin Ekenhem.

Föreskrifterna om OSA är en precisering och ett förtydligande av arbetsmiljölagen.

Frågorna i sig är inte nya, påpekar Gunnar Sundqvist, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting:

– Man har kanske fått ett lite mer finmaskigt regelverk och frågorna är rubricerade på ett annat sätt, men de drevs tidigare också.

En positiv aspekt med föreskriften är att frågor som till exempel balansen mellan krav och resurser i verksamheten kommit upp på bordet i högre grad, konstaterar han.

– I kommuner och regioner har vi brist på lärare, socialsekreterare, läkare och sjuksköterskor.Vi måste jobba med den sociala arbetsmiljön för att kunna behålla och rekrytera personal.

Även inom många LO–yrken behöver stressen minska och den psykosociala arbetsmiljön förbättras, anser Carola Löfstrand på LO.

– De effektiviseringskrav som finns inom många verksamheter riskerar att öka misstagen som leder till olyckor. Mindre stress och press skulle sannolikt bidra till en minskning av stressrelaterade sjukskrivningar och arbetsolyckor. Säkert även av de många dödsolyckor som vi har sett den sista tiden.