”Högre kvalitet när facket involveras i upphandlingar”
Kvaliteten på den offentligt finansierade verksamheten ska vara bra oavsett utförare. Vi har tagit fram en facklig handbok för att lättare kunna ställa krav vid upphandlingar, skriver elva förbundsordföranden inom TCO och Saco.
Varje år köper stat, kommuner och landsting varor och tjänster för enorma summor – över 600 miljarder kronor vilket motsvarar ungefär en tredjedel av hela den offentliga sektorns utgifter.
Varje år genomförs dessutom fler och fler upphandlingar och mer offentlig verksamhet läggs ut på privata utförare.
På en övergripande nivå får kvaliteten på den offentliga verksamheten inte vara beroende av vem som utför den offentligt finansierade verksamheten.
I flera branscher har lönedumpning gjort det svårt att bedriva seriös verksamhet, vilket i förlängningen riskerar den svenska arbetsmarknadsmodellen.
OFR-förbunden företräder cirka 560 000 tjänstemän och akademiker inom offentlig sektor. Vi förstår sektorns utmaningar och både kan och vill bidra till dess lösning.
Vi vet att välfärdens kvalitet är direkt beroende av medarbetarnas villkor.
När det gäller offentlig upphandling anser vi att en av de viktigaste reformerna i modern tid är möjligheten, och i vissa fall skyldigheten, att ställa krav på villkor i enlighet med kollektivavtal.
Vår utgångspunkt är att villkor enligt kollektivavtal, pension och försäkringar alltid ska ställas när den offentliga sektorn köper in varor eller tjänster.
Vi har därför samlat flera experter på området och tagit fram en handbok, Facklig handbok för bättre offentlig upphandling, för att stödja lokala fackliga förtroendevalda.
Vi formulerar också sju åtgärder som kommer att behövas för att säkra de fackliga kraven i offentliga upphandlingar och därmed förbättra den offentliga sektorn.
- Utgångspunkten för alla offentliga upphandlingar ska vara villkor, pension och försäkring i enlighet med kollektivavtal. Medarbetarnas villkor är avgörande för kvaliteten i de offentliga tjänsterna. Värnar vi inte med-arbetarnas villkor, riskerar vi att seriösa aktörer som vill följa spelreglerna inom den svenska modellen konkurreras ut.
- Fackliga företrädare ska alltid involveras i upphandling. Vi vet att upphandlingar blir bättre när arbetsgivaren tar sig tid att samverka med och lyssna på fackliga företrädare på arbetsplatsen. Utöver deras kunskaper om verksamheten är de också en garant för att goda arbetsvillkor och miljö- och sociala krav inte glöms bort.
- Samma villkor ska självklart gälla för centrala upphandlingar via ramavtal. Mer än en tredjedel av alla upphandlingar sker via ramavtal. Det innebär att den upphandlande myndigheten har sämre möjligheter att påverka kontraktets innehåll. Krav på kollektivavtal måste därför ställas i ett tidigare skede.
- Aktörer som tecknar ramavtal för stat, kommun och landsting bör samverka med fackliga organisationer på central nivå. Vi tycker därför att upphandlingscentraler och liknande aktörer ska ha en tydlig policy där det framgår att arbetstagarparterna alltid involveras före beslut om upphandling.
- Upphandlande aktörer ska ställa krav på yttrande- och meddelarfrihet för personalen hos de entreprenörer som utför arbetet. Rättssäkerhet och medarbetarnas villkor får aldrig vara beroende av verksamhetens driftsform. Därför ska upphandlande aktörer i förfrågningsunderlaget till en upphandling ställa krav på att den yttrande- och meddelarfrihet som gäller för myndighetens eller kommunens anställda även ska gälla personalen hos de entreprenörer som utför verksamhet.
- Den som utför offentlig verksamhet ska kunna granskas på samma sätt som när det offentliga själv genomför verksamheten. Insyn och transparens får inte bli beroende av vem som utför arbetet. Den trend som vi ser mot ökad sekretess när myndigheters kärnverksamhet upphandlas måste brytas.
- Offentlig upphandling måste dokumenteras på ett sätt som möjliggör uppföljning och utvärdering. Upphandlingsmyndigheten konstaterar att vi vet alldeles för lite om upphandling därför att ingen offentlig insamling av data sker. Det är inte godtagbart att en tredjedel av de offentliga utgifterna behandlas på detta sätt, vilket gör det nästan omöjligt att se vad våra skattepengar faktiskt används till.