Våra nordiska grannar strejkar mångdubbelt mer än svenska löntagare.

– Trots mer än dubbelt så stor arbetsmarknad så har Sverige överlägset lägst antal förlorade konfliktdagar, säger Medlingsinstitutets jurist Per Ewaldsson.

De senaste tio åren har Sverige ett snitt på 21 000 förlorade arbetsdagar per år till följd av en arbetsmarknadskonflikt, enligt Medlingsinstitutet.

Danmark har nästan 300 000, Norge 128 000 och Finland 84 000. Även sett till hela världen ligger Sverige i topp som den minst bråkiga arbetsmarknaden.

– Sverige hör till de länder generellt i hela världen med minst antal konfliktdagar, säger Per Ewaldsson.

Industriavtalets tillkomst 1997 där det slogs fast att den konkurrensutsatta sektorn ska vara lönenormerande har bidragit starkt till detta, och också givit löntagarna generellt bra med reallöneökningar.

På senare år har den modellen börjat ifrågasättas allt mer, speciellt från byggfacken, men även Kommunal.

– Men det finns viss acceptans för grunddragen, säger Ewaldsson och får visst medhåll från LO.

– I grunden handlar det om att vi har ansvarsfulla parter, säger Tommy Andersson, chef för LO:s avtalsenhet.

TT: Är svenska fack för fega?
– Nej, det menar jag inte på, man når ju fram i de krav man har, säger Andersson.

De som ändå strejkar mest, enligt statistiken, är Syndikalisterna och det nu aktuella Hamnarbetarförbundet som plockat ut 15 hamnar i strejk.

De är lite udda fåglar på den svenska fackföreningshimlen då de inte är bundna av kollektivavtal och därmed kan strejka när de vill.

Även om den svenska arbetsmarknaden kan se väldigt fredlig ut på ytan, så är det inte hela sanningen, anser arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det finns en annan verklighet. Det varslas ganska mycket om stridsåtgärder. Och ofta kan påtryckningen vara så stark att bara själva varslet får samma effekt som en strejk, säger Kjell Frykhammar, expert på konfliktregler på Svenskt Näringsliv.

Med den globaliserade ekonomin och företag som kör utan lager blir de mer sårbara för störningar och viker därmed ofta ned sig bara inför hotet.

– Visst, det ska man inte sticka under stol med, ett varsel är ju ett första steg i en konflikt. men även då är det förhållandevis lite ändå, säger Tommy Andersson.

Statistik från Medlingsinstitutet visar att facken 2017 varslade om 100 konfliktåtgärder, varav bara fem bröt ut.

– Det förvarnas betydligt oftare om konflikt än jämfört med hur ofta de faktiskt bryter ut, säger Per Ewaldsson.

Mest stridbara, enligt varselstatistiken, är de manligt dominerade facken inom grupperingen 6F, såsom Byggnads, Seko, Transport och Elektrikerförbundet.

Olle Lindström/TT

Strejk och lockout

• Fackens vanligaste konfliktvapen är strejk, och de mildare varianterna blockad mot övertid respektive nyanställningar.

• Facken kan också lägga sympativarsel — en strejk för att stödja ett annat fackförbund som är i konflikt med sin arbetsgivarpart — en konfliktåtgärd som avskys av arbetsgivarna och som de vill förbjuda eller åtminstone inskränka i lag.

• En arbetsgivare kan svara med lockout, vilket innebär att denne stänger ute arbetstagarna från arbetsplatsen. Åtgärden vidtas oftast som ett svar på en facklig strejk och har vanligen två syften, dels att slippa betala lön till arbetare som ändå inte kan utföra sitt jobb till följd av strejken, dels att utöka konflikten och sätta extra tryck på facken att lägga ner strejken.

• Vid en strejk och lockout betalar facken hela eller delar av de strejkandes löner. Arbetsgivarna ersätter företagen för delvis förlorad intjäning.