Psykisk ohälsa klassfråga även bland barn

Barn med föräldrar som är arbetslösa, tjänar dåligt eller har låg utbildning löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än andra barn.

Skillnaderna är tydliga redan i förskoleåldern, visar Folkhälsomyndighetens nya rapport.

Det är också vanligare att barn som växer upp i utsatta familjer mår psykiskt dåligt senare i livet.

– Det som är mest relevant här är rättviseperspektivet. Det är inte rimligt att vi har skillnader i psykisk hälsa redan hos små barn. Därför finns det skäl att fundera på hur vi ska göra för att ge alla barn en bra start i livet, för att utjämna skillnaderna i psykisk hälsa, säger Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Men varför barn som växer upp i socioekonomiskt svaga familjer löper större risk att må psykiskt dåligt vet inte forskarna i dag.

– Nej, vi har inte tittat på varför de mår dåligt. Det behövs fler sådana studier. Men mycket av vår hälsa grundläggs tidigt i livet. Där finns det också stora arenor som når alla, som BVC, förskola och skola. Där har samhället stor möjlighet att kompensera för riskerna.

Det visar sig också att ungdomar som har en funktionsnedsättning har sämre psykisk hälsa än andra ungdomar.

– Det sticker ut och går åt fel håll. Deras psykiska hälsa blir sämre och nu måste vi se över hur vi kan förbättra stödet till dem som har en funktionsnedsättning.

Rapporten slår också fast att den psykiska ohälsan är ojämlikt fördelad även bland vuxna, något som är känt sedan tidigare.

Arbetslöshet, dålig inkomst och låg utbildning är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan mest negativt.

Man ser också att ojämlikheten när det gäller psykisk hälsa kopplad till inkomst har ökat i Sverige.

– Vi vet att psykisk ohälsa drabbar främst personen själv, men också omgivningen. Därför är det jätteviktigt även för barnen att föräldern mår bra. Det är klart att allting hänger ihop. Det vi har gjort nu är att kartlägga hur det ser ut, vi har inte haft bilden av hur psykisk hälsa är fördelad i Sverige tidigare, säger Sara Fritzell.

Att tydliggöra de skillnader som finns mellan olika grupper är ett sätt att på sikt kunna göra något åt ojämlikheterna, menar Sara Fritzell.

– Vi brukar inte prata om hur skillnader i socioekonomiska förhållanden påverkar barn. Men man måste vara medveten om skillnaderna om man ska kunna göra något åt dem.