I dag, onsdag, bröt strejk och lockout ut i hamnar på flera håll i Sverige. Detta efter att Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar än en gång misslyckats med att enas om kollektivavtal.

Hamnarbetarförbundet sa på tisdagen nej till ett medlarbud. Transportföretagens vd Mattias Dahl sa då att beteendet visar på behovet av att skyndsamt få en lagändring om konflikträtten på plats.

Ett sådant förslag är just nu ute på remiss från regeringen. Det begränsar rätten att rikta stridsåtgärder mot företag som har avtal med andra fack, i det här fallet Transport som har avtal i hamnarna.

Enligt remissen ska lagen börja gälla nästa år.

– Den nytillträdda regeringen bör se över möjligheterna att påskynda lagstiftningsprocessen, sa Mattias Dahl igår.

Även Industriarbetsgivarna uppmanade till skyndsamhet.

Men det är inte glasklart vilken skillnad lagändringen skulle göra i nuläget. Så här säger Erik Helgeson, styrelseledamot i Hamnarbetarförbundet:

– Vår uppfattning är att vi hade kunnat lägga varslen ändå, att konflikten inte hade påverkats. Vi kräver ett kollektivavtal, vi har förhandlat i förväg, vi har framställt skriftligen vad vi kräver.

Lagförslaget innebär att varsel som riktas mot företag som har avtal med annat fack för samma arbetsuppgifter endast får läggas om syftet är just ett eget kollektivavtal. Däremot får man inte driva krav på hur avtalet i nästa steg ska tillämpas. Det första avtalet har i praktiken företräde.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt på Göteborgs universitet, är osäker på vad den nya lagen skulle innebära för Hamnarbetarförbundets senaste stridsåtgärder:

– Det är inte klart att det är tillåtet, men inte heller att det är otillåtet.

Däremot betonar han att lagen skulle ge arbetsgivare nya möjligheter att åtminstone hävda att en stridsåtgärd är otillåten – och därmed sätta stopp i väntan på domstolsprövning.

Arbetsgivarsidan skulle till exempel kunna driva att fackets ovilja att anta ett visst bud visar att det verkliga syftet med stridsåtgärder inte är att få avtal, resonerar Mats Glavå.

I den aktuella konflikten har Hamnarbetarförbundet sagt nej till medlarbudet bland annat på grund av en skrivning om att endast Transport ska få förhandla lokalt om till exempel arbetstider. Möjligen skulle arbetsgivarsidan, utifrån den nya lagen, kunna hävda att de därmed försöker påverka hur avtalet ska tillämpas.

Erland Olauson, tidigare avtalssekreterare på LO, ledde arbetet med att ta fram lagförslaget som utformats av parterna.

Han vill inte uttala sig allt för säkert om vad lagen skulle innebära i den aktuella situationen. Men han menar att krav på att få förhandla lokalt skulle kunna påstås vara ett sätt att tränga undan det först tecknade avtalet, som reglerar den rätten.

Att tränga undan ett tidigare avtal är otillåtet redan nu.

– Men ordningsreglerna i den nya lagen gör det lite lättare att få fram om syftet är att undantränga ett redan gällande avtal eller ej, säger han.

Det skulle i så fall alltså finnas större möjlighet för arbetsgivarna att driva att stridsåtgärden är otillåten.

Mattias Dahl på Transportföretagen för ett liknande resonemang, med tydligare slutsatser.

– Jag tycker det är ganska tydligt att de är ute efter att konkurrera ut förstahandsavtalet, säger han, med hänvisning till att Hamnarbetarförbundet sagt nej till budet för att de inte kan påverka villkoren lokalt.

Han menar att den nya lagstiftningen skulle tydliggöra att stridsåtgärderna då blir olovliga.

Enligt lagförslaget får stridsåtgärder riktas mot avtalsbundna företag om:

  • Syftet är ett kollektivavtal med fredsplikt.
  • Man har förhandlat med arbetsgivaren om kraven.
  • Om man inte kräver annat än det som förhandlats för att upphöra med stridsåtgärden.
  • Om kraven inte gäller vilken rättslig verkan avtalet ska få.