Oxfam lägger varje år fram sin ojämlikhetsrapport strax innan världens rikaste och mäktigaste möts på världsekonomiskt forum i schweiziska Davos, i år 22—25 januari. Rapporternas slutsatser och trender är i princip desamma.

Den centrala frågan i årets sammanställning är: Vari ligger det rimliga i att miljardärerna förra året kunde öka sina förmögenheter så dramatiskt när de 3,8 miljarder människor som utgör världens fattiga hälft såg sina tillgångar minska med fyra miljarder kronor om dagen?

Enligt rapporten äger världens 26 rikaste människor nu lika mycket som de 50 fattigaste procenten av jordens befolkning sett till nettoförmögenhet.

FN-chefen missnöjd – tempot i Agenda 2030 är för lågt

Global

Oxfams sätt att räkna har tidigare fått kritik.

En invändning har varit att någon kan ha en negativ nettoförmögenhet utan att för den skull vara fattig, exempelvis en svensk som tagit ett stort lån för att köpa en bostadsrätt.

En annan att siffrorna inte skulle se fullt lika dramatiska ut om värdet av socialförsäkringar räknades in.

Samtidigt är det ostridigt att förmögenhetskoncentrationen i världen ökat under de senare decennierna.

Oxfam hänvisar i rapporten till World Inequality Report 2018 enligt vilken 27 procent av den globala inkomsttillväxten under 1980–2016 tillföll den rikaste procenten.

Som jämförelse fick världens fattigare hälft dela på 12 procent.

Enligt Oxfam underminerar de ökande klyftorna kampen mot fattigdom, de är skadliga för våra ekonomiska system och orsakar sociala slitningar runt om i världen.

I rapporten framhålls att många regeringar förvärrar ojämlikheten genom att underfinansiera sjukvård och utbildning samt genom att inte kräva tillräckliga skatter från företag och de rikaste individerna. Bristen på åtgärder mot skatteflykt lyfts också fram.

Oxfam: Rikaste procenten drar ifrån

Global

De som drabbas hårdast av ojämlikheten är kvinnor och flickor, konstaterar Oxfam.

”Storleken på ditt bankkonto ska inte bestämma hur många års utbildning du får eller hur länge du lever, men detta är verkligheten i alldeles för många länder. Medan företag och de superrika avnjuter låga skatter blir miljoner flickor nekade utbildning och kvinnor dör till följd av bristande mödravård”, säger organisationens vd Winnie Byanyima i en kommentar.

Det är svårt att hitta någon ljuspunkt eller positiv trend i rapporten. Robert Höglund, kommunikationschef för Oxfami Sverige, påpekar dock att de finns där:

– Den här rapporten pekar mycket på vad som gått fel, men om man bara gör det kan man skapa hopplöshet. Vi lyfter i rapporten till exempel fram att den extrema fattigdomen minskat väldigt mycket de senaste decennierna och det är en otrolig framgång. Ojämlikheten mellan länder har också minskat, men den ojämlikhet som vi ser ökar, är den inom länderna, säger han till TT.

Ur Oxfams rapport

Antalet miljardärer har fördubblats sedan finanskrisen för tio år sedan. En ny miljardär tillkom varje dag mellan 2017 och 2018.

100 miljoner människor tvingas in i extrem fattigdom varje år på grund av sjukvårdskostnader. Halva jordens befolkning lever på mindre än 50 kronor om dagen. Varje dag dör 10 000 personer på grund av att de inte har tillgång till sjukvård.

Skattesatser för rika individer och företag har sänkts kraftigt. Till exempel minskade den högsta skattesatsen för personlig inkomstskatt i rika länder från 62 procent 1970 till 38 procent 2013.

De allra rikaste gömmer stora summor – cirka 70 000 miljarder kronor – från skattemyndigheter.

Källor: Oxfam, Credit Suisse Wealth Databook, Forbes Billionaires List