Under måndagen presenterade SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) sin ekonomiska rapport. En rapport om hur det ekonomiska läget ser ut i dag och en prognos för ekonomin de kommande åren, rapporterar Kommunalarbetaren.

Den visar att de goda ekonomiska åren kan vara över och SKL:s prognos är att ekonomin redan nu kommer att stå inför större utmaningar. Det trots att skatteintäkterna ökar eftersom andelen arbetade timmar är lika hög som innan krisen på 90-talet.

Det beror på att behovet av välfärden ökar eftersom både antalet unga och äldre ökar i befolkningen.

Både äldreomsorgen och skolor och förskolor står inför ett större behov.

För att klara välfärden behövs därför olika åtgärder, som ökade resurser och nya arbetssätt som motsvara 43 miljarder kronor fram till år 2022.

– Det handlar om att effektivisera verksamheten, säger Lena Micko, (S), ordförande för SKL.

Hon menar också att personalbristen är en stor orsak till den sämre ekonomin.

Lösningar på det är att personalen arbetar längre upp i åldrarna, att göra det lättare att komma in på arbetsmarknaden och att heltid verkligen blir norm.

– Vi behöver personal som arbetar längre men också att de som är äldre kommer tillbaka och arbetar. De är en viktig resurs.

Annika Wallenskog som är SKL:s chefsekonom menar att det redan nu är fler äldre som arbetar.

– Redan nu är det fler över 65 år som arbetar. De anställda över 65 år inom kommunsektorn har ökat från 10 000 2005 till 45 000 2017, säger hon och menar att de behöver bli ännu fler.

SKL ser också en ökad digitalisering som en möjlighet att förbättra eknomin och pekar på att digitalisering av fyra tjänster inom hemtjänsten skulle kunna spara 3,2 miljarder kronor.

Det handlar främst om natt- och dagtillsyn, medicinpåminnelser och digitala lås.

– Om vi använder tekniken klokt, kan vi se till att exempelvis omsorgen om våra äldre är av hög kvalitet även när det är svårt att klara bemanningen, säger Lena Micko.

När det gäller landsting och regioner ökar andelen med sämre ekonomi. 2017 var det fem regioner och landsting av landets 21 som gjorde ett underskott.

Prognosen för resultatet 2018 är att sju av dem gör minusresultat. Orsaken är ökade vårdkostnader och det är vikitigt att bland annat snabbt få ett grepp om kostnaderna för inhyrd personal.

– De kostnaderna har börjat plana ut. Men det märks inte tillräckligt än, säger Annika Wallenskog.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Kommunalarbetaren, som tillsammans med Arbetet och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.