Nationell strejk i Tunisien
Torget är fullt av människor och Tunisien är stängt. Landets fack UGTT har gått ut i nationell strejk för att höja lönerna och behålla jobben för offentliganställda. Samtidigt håller alla med om att den offentliga sektorn i landet är ineffektiv.
Offentliganställda från UGTT demonstrerar utanför parlamentet i Tunis. Facket kräver att den frysning som skett av lönerna upphör.
Flaggor, ballonger och slagord.
Tusentals demonstranter samlades på torget utanför parlamentet i Tunis då offentliganställda gick ut och krävde lönehöjningar.
Polisen hade spärrat av delar av torget med kravallstaket. Längs sidogatorna satt poliser i sina fordon och observerade vad som skedde.
De sociala spänningarna i Tunisien växer.
Sedan landets diktator avsattes 2011 har den politiskt friheten ökat men en inflation på nästan 8 procent, samtidigt som löneökningarna legat på drygt 6 procent de senaste åren, har gjort att många har fått allt mindre i sina plånböcker.
Offentliganställda är en grupp som drabbats särskilt hårt eftersom regeringen nu helt vill frysa deras löner.
Varslet om strejken kom förra veckan då förhandlingarna mellan premiärministern Youssef Chahed och facket UGTT:s ordförande Noureddine Taboubi misslyckades.
Facket svarar därför med att genomföra en nationell strejk och organisera demonstrationer runt om i landet. Skolor och offentlig verksamhet stängdes på många platser.
Under ett av de sista mötena varnade premiärministern facket för att gå ut i strejk eftersom ”det kan leda till en ny revolution”.
Landets fackförening har ett stort inflytande och bidrog starkt till att sparka ut diktatorn Ben Ali i samband med den arabiska våren som inleddes i december 2010 och spred sig över landet, och vidare i regionen under 2011.
Strejken är en svår utmaning för den tunisiska regeringen som nyligen ombildats.
Internationella valutafonden (IMF) har krävt att Tunisien ska genomföra stora förändringar inom den offentliga sektorn för att få fortsatta lån.
Bland annat uppmanas Tunisen att frysa lönerna och sälja flera statliga bolag. Pengarna ska användas för att minska budgetunderskottet i landet som har en statsskuld på 70 procent av BNP.
Landet har 650 000 anställda inom den offentliga sektorn och deras villkor är i allmänhet bättre än för privatanställda.
Den offentliga sektorn präglas av stor ineffektivitet.
Ett sätt att omstöpa ekonomin har därför varit att inte tillsätta tjänster då anställda slutar eller går i pension. Endast var fjärde tjänst som avslutas leder till en nyanställning.
Lotfi Souer på lärarförbundet i UGTT anser att facket sidsteppats av IMF.
Två dagar innan demonstrationen träffar Arbetet Global Lotfi Souer som sitter i planeringskommittén för strejken. Vi möts på ett kafé vid ett stort köpcentrum. Parkeringsplatserna är nästan tomma.
Lotfi Souer säger att facket håller med om att det finns brister i hur den offentliga förvaltningen sköts.
– Det finns många anställda som inte gör någonting. Men vi vill att man ska lösa det på ett annat sätt. Istället för frysta löner vill UGTT stärka köpkraften och höja lönerna.
Det viktigaste skälet till att facket går ut i konflikt är dock att det vill att staten ska genomföra reformer som innebär att anställda i offentlig sektor ska utbildas och ges andra arbetsuppgifter.
Lotfi Souer är också mycket kritisk till hur förhandlingarna skötts. Premiärministern har sagt att regeringen först planerat lönehöjningar för offentliganställda men ändrade sig efter kraven från IMF.
– Vi vill förhandla med vår regering, inte ett liberalt monster, säger Lotfi Souer och tillägger att UGTT nu också kräver att rätten att gå ut i konflikt ska utökas.
