Knappt har moderatledaren Ulf Kristerssons SD-uppbackade regeringsförslag blivit nedröstat i riksdagen förrän ett nytt moderat utspel närmar sig.

Moderaterna vill nämligen lägga ett eget budgetförslag vid sidan av övergångsregeringens nedtonade förslag till budget som läggs i dag torsdag.

Gör Moderaterna allvar av sitt hot om en egen budget kan det sätta stopp för nästa regering att driva sin egen politik, hur denna blivande regering än kommer att se ut.

I stället blir nästa regering tvungen att driva moderat politik vilket skulle kunna få långtgående följder.

Att tvinga en framtida regering att införa omfattande skattesänkningar skulle effektivt slå undan benen för satsningar på höjd välfärd och satsningar på jobbskapande.

Det skulle döda alla försök att utjämna de allt större skillnaderna mellan Sveriges elever utifrån deras socioekonomisk bakgrund och det skulle sätta stopp för ökade kommunala stöd.

Vitsen med att en övergångsregering ska lägga en ganska urvattnad ”basbudget” är att en kommande regering, hur den nu ser ut, ska ha utrymme att förändra den ekonomiska politiken efter eget skön.

Men eftersom budgetomröstningen är fristående från statsministeromröstningen hoppas Moderaterna i stället som sagt kunna trumfa igenom sin egen politik.

Först vid vårändringsbudgeten kan en ny regering i så fall ändra delar av den moderata budgeten. Men inkomstskatten går inte att ändra på förrän vid nästa helårsbudget.

Den nya regeringen, hur den än kommer att se ut, får alltså leva med moderat skattepolitik och nedskuren välfärd fram till 2020.

Först då kan inkomstskatten ändras. Varför Moderaterna vill gå den här vägen och mot övergångsbudgetens intentioner försöka driva igenom moderat politik är oklart.

En orsak kan natuligtvis vara att Moderaterna till varje pris vill baxa igenom skattesänkningar för sina väljare och beröva andra partiers väljare en ökad välfärd.

Det känns dock mer som om Moderaternas agerande sker utifrån en naiv hämndlystnad som är ovärdigt en demokratisk process.

Moderaterna bör dra tillbaka sitt hot om att sabotera den kommande regeringens möjligheter att agera.

Att strunta i demokratins överenskommelser har vi tidigare mött hos Sverigedemokraterna.

Det vore olyckligt om närmandet mellan de båda partierna redan gått så långt att även Moderaterna börjar fnysa åt demokratins grundläggande spelregler.

Vänta tills Sverige har en regering på plats, och låt denna kommande regering – hur den än ser ut – i demokratisk ordning söka stöd för sin ekonomiska politik i Sveriges riksdag.