Arbetsgivare bytte provisionsmodell – lönen sänktes med flera tusen
Han förlorade tusentals kronor i månaden när hans arbetsgivare Applebutiken Digital Inn bytte provisionsmodell. ”Det är arbetstagaren som tar
risken”, säger Daniel Brändström om att arbeta med hög provision.
Nyheten släpptes på ett morgonmöte för tre år sedan.
Kollegorna var samlade och väntade spänt när chefen tog ton inne i fikarummet.
Han visade några siffror på tv:n ovanför det vita konferensbordet. Det var som de anställda hade trott, som det hade tisslats och tasslats om ett tag ute i butikerna.
Digital Inns provisionsmodell skulle kastas ut. Cheferna hade tidigare sagt att ”säljarna tjänade för mycket”.
– Från företagets sida var allting så bra med den här nya modellen. ”Ni kommer fortfarande att tjäna massor!”. Men det kändes inte rätt, säger Daniel Brändström, skyddsombud och medarbetare sedan tio år på Digital Inn.
Efter mötet räknade kollegorna på modellen. De insåg snabbt att företagets lovord inte stämde. I ett svep skulle de förlora mellan 5 000 och 7 000 kronor i månaden.
Med nio butiker och cirka 150 anställda är Digital Inn en av Sveriges största Appleåterförsäljare.
Jag har ingen aning vad jag får för provision. Den ändras hela tiden och är helt omöjlig att räkna ut
Butikerna är stora, ljusa och luftiga. I marknadsföringen trycker man gärna på att man är en Apple Premium Reseller – en garant för hög kunskap och expertis.
Samtidigt lever de anställda med stor ovisshet. Trots försök från Handels vill företaget inte teckna kollektivavtal och i anställningskontrakten står det att företaget ”förbehåller sig rätten att ändra provisionsmodell samt arbetsuppgifter och arbetsställe inför nästkommande kalendermånad” – en lösning som är högst tvivelaktig juridiskt sett.
Enligt Gabriel Snow, jurist på Säljarnas riksförbund och expert på provisionssystem, rör det sig till och med om brott mot avtalslagen.
– Du kan lika lite förbehålla dig rätten att ändra provisionsmodell som man kan ändra någons lön. Viss uppdatering av provisionen kan vara tillåten årligen. Men man kan inte ha en allmän friskrivning om att ändra saker hur som helst, säger han.
Daniel Brändström minns ilskan och uppgivenheten hos personalen när provisionssystemet gjordes om.
Personligen fick han gå från cirka 32 000 till 25 000 kronor i månaden. Kollegor med familj och barn sade upp sig.
Andra försvann några månader senare när de märkte hur inkomsten sjönk.
– Det står i kontrakten att de har rätt att göra så. Men principen, att sänka någon från den ena dagen till den andra på det sättet, är helt galen, säger Daniel Brändström.
Morgonmötet 2015 var bara startpunkten. Efter det har Digital Inns provisionsmodell ändrats vid flera tillfällen utan att personalen har fått tycka till, menar Daniel Brändström. Modellen man har i dag är krånglig och svårberäknad.
I dag är hans grundlön 15 000 kronor i månaden. För att alls få någon provision utöver det måste han sälja varor där den totala skillnaden mellan varornas produktionspris och försäljningspris är minst tre gånger grundlönen – alltså 45 000 kronor.
Provisionen betalas sedan dels ut i tre steg 3 000, 5 000 och 7 000 kronor och dels i procent på olika produkter.
Till det tillkommer en extra slant i storleksordningen 50 till 200 kronor när man säljer vissa försäkringar och tjänster.
– Jag har ingen aning vad jag får för provision. Den ändras hela tiden och är helt omöjlig att räkna ut, säger Daniel Brändström.
Video: Se Daniel Brändström berätta om den ändrade provisionsmodellen
Även om de flesta når nivån för grundtillägget på 3 000 kronor så är det ändå chefen som i slutänden avgör om pengarna betalas ut, menar Daniel Brändström.
Detta eftersom det även vägs in hur mycket man ställer upp generellt. Det kan handla om städning, att man hoppar in extra en körig helg, eller hur seriöst man tar sina kurser om nya Apple-produkter.
Daniel Brändström menar även att han utsatts för hård press i sin roll som skyddsombud. I samband med att han skrev en 6:6-a anmälan kopplat till ett rån blev han omplacerad till en butik i Sundbyberg med låg försäljning. Som en konsekvens sjönk hans lön ännu mer.
– Det kom in kanske tre, fyra personer per dag. Någon enstaka handlade. Det var en bestraffning att hamna där, säger han.
När provisionen är en så stor del av månadslönen är det arbetstagaren som tar risken om det går dåligt för företaget
Butiken i Sundbyberg lades senare ner och Daniel Brändström flyttades igen till en annan butik. Sedan i september är han tjänstledig, men han fortsätter att sköta sitt skyddsombudsuppdrag.
Om han hade fortsatt på Sundbybergsbutiken menar han att lönen, efter tio år på företaget, sannolikt aldrig hade blivit högre än 15 000 innan skatt i månaden.
Trots dusterna vill han att det ska gå bra för Digital Inn, och framförallt för kollegorna.
De förtjänar bättre förutsättningar, menar han. Åtminstone har de rätt att veta vad de får i lönekuvertet.
– När provisionen är en så stor del av månadslönen är det arbetstagaren som tar risken om det går dåligt för företaget. För att inte tala om vad som händer när dåligt väder påverkar försäljningen, eller när man blir sjuk. Det är fruktansvärt egentligen.
Provisionsjakten är ett samarbete mellan Arbetet och Handelsnytt.
Skillnad på bonus och provision
• Provisionslön innebär att delar av månadslönen varierar beroende på hur väl man uppfyller målen. Det finns inga särskilda bestämmelser om provision utan den är oftast anpassad efter individ och verksamhet. Provision ska ligga till grund för avsättningar till din pension och sjukförsäkring.
• Bonus. Bygger på att du får en tillfällig ersättning när du, och ibland företaget, uppnår ett mål eller säljer extra mycket av enskilda produkter. Bonus är inte pensionsgrundande.
• Lönetillägg. Ett fast tillägg som fås gentemot en extra prestation, till exempel att man har ett särskilt ansvar eller har gått en utbildning.
Provision inom handeln
• Medlemsrekryterare på Hyresgästföreningen, telefonrådgivare på Folksam, frisörer samt vissa mobiltelefonsäljare tillhör de yrkesgrupper inom Handels område som har provision i sina grundavtal.
• H&M, Elgiganten, Ikea, Clas Ohlsson och Kappahl är exempel på företag där man har provisionssystem eller bonus ovanpå kollektivavtalet.
• I takt med ökad konkurrens från e-handeln upplever dock Handels att dessa provisionsmodeller är under hot. Flera har gjorts om och försämrats på senare år.