– Många tror att ersättningen till arbetslösa är generös i Sverige. Det stämmer inte längre, vi ligger i den lägre halvan av OECD, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef vid TCO, som har ställt samman statistik från OECD och EU-kommissionen för att belysa den svenska arbetslöshetsförsäkringen.

Att jämföra försäkringar i olika länder är svårt: Hur hög ersättningen faktiskt blir beror på ersättningstak, skatter, hur lång tid man får ersättning och flera andra faktorer.

TCO har utgått från hur stor del av en genomsnittlig inkomst som ersätts vid arbetslöshet då den arbetslöse ingår i en familj som består av två vuxna och två barn, och som inte har rätt till socialbidrag.

2015 ersatte den svenska a-kassan 66 procent av den tidigare inkomsten för en sådan arbetslös, vilket placerade Sverige på 31:a plats bland OECD-länderna.

Högst ersättningsgrad hade en arbetslös i Israel (92 procent) följt av Lettland (91 procent), Luxemburg (89 procent) och Portugal (88 procent).

Sverige hänger inte heller med sina nordiska grannar.

Ersättningsgrad vid arbetslöshet (i procent)

I Finland ersattes 80 procent av en genomsnittlig inkomst vid arbetslöshet 2015, i Norge 79 procent, i Danmark 76 procent och på Island 72 procent.

– Då gäller jämförelsen ändå 2015, när regeringen just hade höjt taket i arbetslöshetsförsäkringen, påpekar Mats Essemyr, utredare vid TCO som har ställt samman statistiken.

Sverige har inte bara låg arbetslöshetsersättning, säger Samuel Engblom. Även kraven för att alls få ersättning är tuffa jämfört med andra länder.

TCO:s samhällspolitiske chef konstaterar att Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna gick till val på sänkt tak i a-kassan.

Det speglar ett gammalt synsätt inom den ekonomiska forskningen, som gick ut på att hög ersättning till arbetslösa minskar viljan att söka jobb och därmed leder till högre arbetslöshet, anser han.

– Även OECD har i dag ett annat, mer nyanserat synsätt, säger Samuel Engblom. Nyare ekonomiska forskning visar att relativt generös ersättning till arbetslösa både hjälper till att hålla konsumtionen uppe och ger de arbetslösa större möjlighet att söka jobb.

Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet som länge har jämfört de svenska socialförsäkringarna med försäkringarna i andra länder, ser stora risker med att bara personer med låga inkomster kan få 80 procents ersättning från a-kassan.

– Om medelklassens sociala trygghet urholkas, så urholkas också medelklassens stöd för socialförsäkringarna. Det är illa, för det är medelklassen som sitter på pengarna. Utan medelklassens stöd går det inte att finansiera välfärden, säger Kenneth Nelson.

Maximal ersättning vid arbetslöshet 2018 (euro per månad) Röd stapel visar Sverige