Så blev mens en fråga också för ”gubbarna”
Dass utan rinnande vatten. Inga sanitetspåsar i byggboden. Snickaren Elin Sidås, aktiv i Byggnads kvinnliga nätverk, tog mensfrågan hela vägen till Byggnads kongress.
I vintras var det nära. Då frös ledningarna till is och plötsligt fanns inget rinnande vatten i bodarna.
– Som tur var fick jag mens dagen efter. Annars hade jag nog fått stanna hemma.
Det berättar snickaren Elin Sidås. Just nu gipsar hon innerväggar på ett halvfärdigt studenthus på universitetsområdet i Linköping.
Hon har haft tur, tycker hon. Inga svåra problem med mensvärk. Inga jobbiga humörsvängningar eller överdriven trötthet inför och under mensen.
Men ändå, det kändes inte bekvämt att prata om mens på jobbet när hon kom tillbaka från föräldraledigheten.
Därför skaffade hon en menskopp. En liten mjuk behållare, ofta gjord i silikon, som man för in i slidan och som fångar upp blodet.
Ett alternativ till mer klassiska mensskydd som binda och tampong. Beroende på hur mycket man blöder kan menskoppen sitta i upp till tolv timmar.
Men den måste rengöras efter tömning.
– För mig funkar det jättebra, men det kräver ju också tillgång till handfat vid toan, konstaterar hon.
Som tur är finns det handfat på just det här bygget. Men hon konstaterar att vissa arbetsplatser bara har dass.
Hon har varit med om att byggföretag satt upp dass, för att byggbodarna legat på för långt avstånd för att man ska hinna gå på toa där.
– Då funkar det ju inte.
Man behöver öka medvetenheten och acceptansen så att tjejer vill in i branschen
Som aktiv i Byggnads kvinnliga nätverk har Elin Sidås sett frågan diskuteras i nätverkets Facebookgrupp. Bland medlemmarna kan mens bli ett påtagligt problem.
– Ibland är de hemma hos privatpersoner och renoverar badrum och då finns det ju ingen toalett att gå på, säger Elin Sidås.
”Vi föreslår att kongressen besluta att varje toalett på en byggarbetsplats skall ha en sanitetspåse.”
Så löd budskapet i en motion från Byggnads Öst på förbundets senaste kongress. Idén kom just från snickaren Elin Sidås.
I tanken hade hon de kvinnliga kollegor hon mött och som vittnat om problem under mensdagarna.
Det blev en inte helt odramatisk omröstning på kongressen. Inför mötet hade förbundsstyrelsen föreslagit att motionen skulle anses besvarad.
Den ansåg att det handlade om förslag på förbättringar i kollektivavtalen, något som kunde hanteras i nästa avtalsrörelse.
Men så gick två män upp efter varandra i talarstolen. En berättade om sin dotter som var med på jobbet och inte visste var hon skulle göra av sitt mensskydd.
En tyckte att det var en självklarhet att Byggnads skulle verka för sanitetspåsar på toaletterna.
– Det kändes bra att det var två medelålders män som gick upp, att jag slapp gå upp och säga ”snälla, hjälp oss”.
Motionen bifölls efter omröstning.
– Det känns viktigt att Byggnads tog ställning även om de menade att det snarare var en avtalsfråga. Det kan säkert leda till att det blir starkare tryck i avtalsrörelsen, tror Elin Sidås.
Med på kongressen var även rörmokaren Anna Hallberg, som röstade ja till Elin Sidås motion.
Nu står hon och pekar upp i taket på en operationssal, där rören för medicinska gaser slingrar sig.
Här på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, på avdelningen för dagkirurgi, byggs det om.
– Fickorna är fulla med grejer. Och bindan knöglar ihop sig när jag lägger den i en påse där, säger Anna Hallberg och visar hur verktygen sticker upp på sidorna av byggarbyxorna.
Egentligen får hon och kollegorna inte gå på sjukhusets offentliga toaletter. Men där finns sanitetspåsar – och det är mycket närmare. Såna här dagar, när hon har mens, gör hon därför ett undantag.
Skyddsombudet Benny Pettersson stannar till i korridoren. Han hade inte tänkt på det här med sanitetspåsar förrän Anna Hallberg tog upp det.
Nu har han kontaktat sjukhusledningen och bett om påsar i byggbodarna.
– Nu kommer det mer och mer tjejer. Så nu får vi se till att det här åtgärdas, konstaterar han.
Det känns viktigt att Byggnads tog ställning även om de menade att det snarare var en avtalsfråga. Det kan säkert leda till att det blir starkare tryck i avtalsrörelsen
Det här är en av de frågor som den senaste veckan diskuterats för första gången bland kollegorna på bygget. När Anna Hallberg berättar om Arbetets besök bryts ny mark – mens blir ett samtalsämne.
– Det är en mansdominerad bransch och män pratar ju inte mens med varandra. Men nu blev det en jätteintressant diskussion, jag blev lite nöjd.
”Absolut”, svarar hon på frågan om mens är tabubelagt att prata om på jobbet. Det kan ses som töntigt eller äckligt i vissas ögon, tror hon.
Oftast mår hon bra under mensen, men hon kan få ont i magen, bli illamående och känna sig lättirriterad.
– Vi skämtar mycket här och just de dagarna pallar jag inte alltid.
Ett riktigt problem har det dock varit när hon är ute på så kallade servicejobb, det vill säga tillfälliga jobb där till exempel ett rörsystem behöver lagas.
– Då kanske det inte finns en toalett nära, eller så är den låst. Ur hälsosynpunkt ska man ju byta binda eller tampong regelbundet, vilket jag inte kunnat göra.
På snickaren Elin Sidås bygge i Linköping tog snickaren och skyddsombudet Stefan Andersson upp hennes motion, och nu finns sanitetspåsar på två av toaletterna i byggbodarna.
Stefan Andersson tar en paus från väggarbetet och tittar ner från pelarliften:
– Det är en sån liten grej. Bara att hänga upp en påse och en behållare, svårare behöver det väl inte vara?
En annan av Elin Sidås kollegor är Jonas Andersson, snickare och med i Byggnads Östs styrelse.
– Ja gud ja, svarar han på frågan om mens är tabubelagt.
Precis som med huvudvärk borde även mens vara okej att prata om, säger han.
Och om någon mår dåligt på grund av det ska arbetet kunna anpassas de dagarna.
– Man behöver öka medvetenheten och acceptansen så att tjejer vill in i branschen.