Skolor, vård och omsorg utsatta i hettan – nu krävs framtida åtgärder

Tio av femton anmälningar om överhettade arbetsplatser rör skolor eller vård och omsorg.

Det visar Arbetets genomgång av anmälningar där skyddsombud krävt Arbetsmiljöverkets stöd på grund av sommarens värme.

Ofta är det gamla problem som blivit akuta av extremt väder.

Huvudvärk, dåligt humör, blodtryckshöjning och illamående.

Det här tar skyddsombudet Eva Jonsson på beroendemottagningen i Västerås upp när hon skriver till Arbetsmiljöverket den nittonde juli.

Trots neddragna persienner, stängda fönster och bärbara fläktar har temperaturerna legat på 28–30 grader.

Två veckor senare fyller Kenneth Lindqvist, skyddsombud på en gruppbostad i Mora, i en likadan blankett till Arbetsmiljöverket.

Facket har larmat arbetsgivaren, som är kommunen, om att personalen har huvudvärk och känner illamående och trötthet i värmen.

Både Eva Jonsson och Kenneth Lindqvist vänder sig till myndigheten enligt arbetsmiljölagens paragraf 6:6a, som ger rätt att kräva åtgärder för arbetsmiljön.

De är inte ensamma om detta sommaren 2018.

Klimatkris

Värmeslag på äldreboendet: 45 grader i duscharna

Arbetsmiljö

Arbetet har identifierat femton anmälningar om värme mellan sista maj och nionde augusti.

Tio gäller offentlig verksamhet, antingen i skolor eller vård och omsorg. Fyra rör handeln och en busstrafiken.

Utöver detta finns ett skyddsstopp på ett servicehus i Borlänge (se separat artikel) och en tillbudsrapport om en butiksanställd i Stockholm som nästan svimmade.

Skyddsombudet Berit Forsgård kontaktade Arbetsmiljöverket om ett äldreboende i jämtländska Ragunda.

– Personalens upplevelse är att det inte finns någon luft och att det blev alldeles för varmt för att jobba, säger hon.

Hon konstaterar att klimatförändringar riskerar att göra problemen mer akuta.

– Det är ju viktigt med beredskap för sådana här situationer framledes. Det har vi lyft i vår centrala samverkansgrupp, säger hon.

Det kan finnas anledning att tänka nytt i schemaläggningen, med tanke på återhämtning, menar hon. Men det handlar också om att se över fastighetssystem.

Även Stefan Kärn, skyddsombud som larmat om ett boende i Mora, säger att personalen har pratat om klimatet och att värmen kan öka.

– Då måste vi ju se till, både för oss som jobbar och för de boende att vi kan kyla luften på något sätt, säger han.

Skyddsombudet Christina Svensson på Brunnsåkerskolan i Halmstad stängde ett klassrum när det var som varmast, sedan bestämde ledningen att hela skolan skulle stänga tidigt den dagen.

Hon tror att kommunen får problem om värmen blir vanligare.

– Det är inte bara vår skola som har det så här. Och det går inte att ha undervisning när det är 30 grader på eftermiddagen, säger hon.

Sanna Hillerdal, skyddsombud på Paulinska skolan i Strängnäs, är inne på samma spår.

Personalens upplevelse är att det inte finns någon luft och att det blev alldeles för varmt för att jobba

– Är det för varmt är det väldigt svårt att jobba med kognitivt krävande saker. Skola är väldigt kognitivt krävande, säger hon.

Hon berättar att vissa åtgärder har varit svåra att genomföra då de ska bekostas av befintlig budget.

– I verkligheten betyder det att vi får välja mellan att köpa böcker eller att ha en dräglig inomhusmiljö – då är det inte jättelätt.

I flera fall framkommer det att problemen är gamla, men att årets värme gjort läget akut.

”Sedan en lång tid tillbaka har Bräckeskolan haft stora problem med inomhusklimatet/ventilationen” heter det i en anmälan från Göteborg.

”Flera år i rad har det blivit extremt varmt i klassrummen/arbetsrummen på Paulinska skolan under sommarhalvåret”, skriver Sanna Hillerdal och hennes kollega i sin anmälan.

Den tionde augusti träffade Kommunal, Vårdföretagarna och SKL statssekreteraren Maja Fjaestad på socialdepartementet, apropå sommarens väder.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att följa upp sommaren.

Det ska bidra till att man kan förbereda sig på nya värmeböljor.