”De gröna näringarna väg till jobb för nyanlända”

Förra året beviljades 135 000 nya svenskar uppehållstillstånd i Sverige, enligt Migrationsverket. 151 000 året före.

Samtidigt är arbetslösheten bland utrikes födda mer än tre gånger så hög jämfört med inrikes födda, enligt SCBs arbetskraftsundersökningar.

Siffrorna illustrerar det faktum att Sverige befinner sig i förändring. Migration och integration är en stor fråga.

Hur ska nyanlända få sysselsättning och bli delaktiga i samhället?

Här går LRF, som är en intresse- och företagarorganisation för Sveriges bönder, in och tar aktivt ansvar.

Nu i höst startar vi projektet ”Nya nätverk för jobb på landet” där vi öppnar dörrar för nyanlända till det gröna näringslivet, det vill säga trädgård, jord- och skogsbruk.

Arbetet pågår till slutet av 2020 och målet är att erbjuda 300 praktikplatser, och i förlängningen minst 25 anställningar.

Växterna förhör inte personalen på prepositioner. Efterfrågat är däremot intresse och uthållighet

Vi gör det här för att vi tycker att människor är en tillgång. Medan en del ser nyanlända som en belastning, betraktar LRF saken ur ett motsatt perspektiv.

Dessutom – Sveriges bönder vet att arbete främjar gemenskap, självförtroende och nya kontakter.

Lantbrukare är också vana att ta ansvar och är inte rädda för att kavla upp ärmarna och hugga i där det behövs.

Det gäller både i vardagen – våra medlemmar förser landets befolkning med mat och energi – och i samhällskriser.

Exempel på det sistnämnda är att bönder hjälpte till vid bränderna 2014 och i sommar, liksom vid flyktingvågen hösten 2015, då LRF startade mötesplatsen ”Det gröna näringslivets integrationsforum” och integrationsprojekt under namnet ”Landet runt” – något vi nu alltså bygger vidare på.

Ämnet integration engagerar våra medlemmar.

En av alla som säger att de kan tänka sig att ta emot praktikanter och anställa är bonden Malin Sundmark i Krylbo, som också tidigare har haft haft nyanlända i sitt företag.

Hon berättar för mig att kontakten med nya svenskar, förutom hjälp med gårdssysslorna, också ger en förståelse för andra kulturer.

Hon berättar att det går att förstå varandra i det praktiska arbetet, eventuella språkförbistringar till trots.

I det gröna näringslivet finns mycket jobb som kan utföras även av personer med annat språk.

Till exempel behövs inte perfekt svenska för att mjölka kor. Kon bryr sig inte om vokabulär.

Det viktiga är trygga rutiner och att hon får den skötsel hon behöver. Och för att jobba i växthus krävs inte felfri grammatik.

Växterna förhör inte personalen på prepositioner. Efterfrågat är däremot intresse och uthållighet.

Vi gör det här för att vi tycker att människor är en tillgång. Medan en del ser nyanlända som en belastning, betraktar LRF saken ur ett motsatt perspektiv

Självklart är kommunikation viktig, både verbal och icke verbal.

Men just genom att vistas bland svenskspråkiga och komma in i ett sammanhang underlättas integrationen.

Det väsentliga är ett driv och motivation, precis det som många av de personer som kommer till vårt land har.

Nu behöver vi många fler medarbetare i våra svenska lantbruk. Personer som kan bidra till produktionen av livsmedel och energi.

För som det är nu, råder obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft inom det gröna näringslivet.

Nu är det dags att ta till vara nyanlända som den tillgång de är.

LRF kan inte upphäva arbetslösheten bland alla nya svenskar, men vi kan alltid göra något. Vi börjar nu, direkt.