Bemanningskris hotar äldreomsorgen
Svensk äldreomsorg är i grunden bra: majoriteten av brukarna är nöjda med den vård och hjälp de får. Men äldreomsorgen står inför ett gigantiskt bemanningsproblem. Låg status, dåliga möjligheter att jobba heltid och ökad arbetsbelastning gör att bristen på personal ökar. Samtidigt blir de äldre allt fler och allt sjukare.
Redan i dag kämpar äldreomsorgen med bemanningen.
I en undersökning bland Kommunals medlemmar 2017 svarade nästan en femtedel av undersköterskorna att bemanningen är så låg att den utgör en risk för de äldre i stort sett varje dag.
– Det är många som täcker upp för varandra och är flexibla för att dagen ska gå ihop. Det är en kortsiktig lösning som kommer att få konsekvenser, säger Dan Lundgren, som forskat på ledarskap och psykosocial arbetsmiljö inom äldreomsorgen och är knuten till högskolan i Jönköping.
Hans uppskattning är att läget är ungefär likadant i hela landet.
Rekryteringsbehovet beräknas växa kraftigt. Om 20 år har antalet personer som är 80 år eller äldre ökat med 69 procent.
Samtidigt utbildas inte fler inom vård- och omsorg än tidigare.
År 2035 kommer det att saknas drygt 160 000 vård- och omsorgsutbildade, enligt Statistiska centralbyrån SCB.
– Det krävs minst 10 000 undersköterskor varje år i den svenska äldreomsorgen. I dag går cirka 2 500 ut från vård- och omsorgsprogrammet, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.
– Det som är tungt i äldreomsorgen nu är 30-talisterna, och det är en liten generation. 40-talisterna är Sveriges största generation någonsin.
Den stora utmaningen är inte bara att behålla folk i yrket.
– Det är inte ett särskilt attraktivt jobb, det är grunden i utmaningen, säger Marta Szebehely.
Hon är professor i socialt arbete med inriktning på äldre och har jämfört arbetsvillkoren inom svensk äldreomsorg 2005 med 2015.
– Det är mycket som har blivit sämre. 2015 hade hälften allvarligt övervägt att säga upp sig. De som har den längsta utbildningen är de som vill sluta. Jag kan bara spekulera i varför just de som satsat inte vill vara kvar, men kanske för att man utbildar sig men får ändå göra samma saker.
Äldreomsorgen har högre sjuktal än någon annan sektor, och enligt Försäkringskassan är en huvudorsak bristen på balans mellan krav och förutsättningar.
En studie från Socialhögskolan i Stockholm visar att omkring hälften av personalen i äldreomsorgen är oroade för sin egen hälsa.
Antalet äldre stiger och i takt med att de blir äldre blir deras sjukdomar fler och svårare.
Samtidigt har kraven från arbetsgivarna höjts, arbetsuppgifterna blivit allt mer standardiserade och många upplever att de har mindre möjlighet ett påverka sitt arbete.
Hur ska man locka folk dels att stanna kvar, dels att söka sig till äldreomsorgen?
Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges kommuner och landsting (SKL) säger att det inte finns någon enkel lösning.
– Bemanningen är en stor utmaning framåt om man tittar på demografin, det är vi väl medvetna om. Det finns inte bara en sak vi måste satsa på, det behövs en hel palett av åtgärder.
Framför allt handlar det om att göra det mer attraktivt att arbeta inom äldreomsorgen, och en viktig del är att fler ska kunna arbeta heltid. I dag jobbar cirka hälften, 49,6 procent, av de månadsavlönade inom omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning heltid.
– Där har vi en kompetensresurs som vi behöver använda fullt ut och göra heltidsarbete till norm.
Hon får stöd av Kommunals Tobias Baudin.
– Skulle alla deltidsanställda jobba en timme mer i veckan, skulle det betyda 6 000 fler heltidsanställda.
Även arbetsmiljöfrågorna och vikten av gott ledarskap och en dialog är viktiga beståndsdelar för att göra yrket mer lockande.
Andra delar man tittar på är hur man kan underlätta vårdpersonalens jobb genom att låta andra sköta uppgifter som städning och tvätt och hur teknikutvecklingen kan hjälpa till vid till exempel tunga lyft.
Tobias Baudin kan inte förstå varför frågan inte fått större utrymme i valdebatten.
– Man pratar mycket om sjukvårdsköerna, men ska man lösa dem måste man först lösa äldreomsorgen så att äldre inte belastar sjukvårdsplatser.
– Jag tycker det är märkligt att man duckar för den stora utmaningen som finns. Det här går att lösa men det behövs rejäla investeringar. Det här är fantastiska jobb och förbättrar man villkoren får man upp statusen.
Boel Holm/TT
De flesta nöjda
• Trots bristen på personal och yrkets låga status är brukarna till största del nöjda med sin omsorg.
• Majoriteten, 84 procent, av brukarna nöjda eller ganska nöjda med sitt äldreboende. Motsvarande andel för hemtjänsten är 90 procent, enligt Socialstyrelsen.
