Hedemora ligger lågt i statistiken över personal med adekvat utbildning, bara runt 60 procent.

För några år sedan började man sätta av pengar för att låta personal som jobbat inom äldreomsorgen i minst två år läsa till undersköterska på kvartsfart.

Hittills har cirka 35 utbildat sig och ytterligare ett 30-tal är i utbildning.

På så sätt lyckas kommunen behålla personal — men återväxten är dålig.

Årskullarna från vård- och omsorgscollege är små, ett år var de bara fyra, berättar myndighetschefen Carina Lundgren.

–  Och det blir ett problem när man pratar om att undersköterskeutbildningen är så bred, att man kan bli så mycket annat. Vi vill ju att de ska bli undersköterskor.

Många pekar på den arbetskraftsreserv som finns bland nyanlända, men Mona Forsberg, som är chef för vård- och omsorgsförvaltningen, säger att det är inte så enkelt.

– Vården är inte ett enkelt jobb, all den dokumentation vi har kräver att man kan språket. Och ska man hjälpa någon att till exempel duscha måste man kunna kommunicera.

Rätten till heltid är inte heller okomplicerad.

Ofta är det mycket att göra på morgonen och kvällen, men på eftermiddagen när skiften överlappar varandra finns det inte tillräckligt för alla att göra.

Mona Forsberg är pessimistisk inför framtiden.

– Jag tror inte att vi har löst problemen med kompetens eller får tag på folk. Det har inte hänt något revolutionerande utan gått åt andra hållet de senaste åren. Jag tror att vi kommer att tampas med de här problemen ändå.

– Vad ska man göra om folk inte vill jobba i vården? Det är inte så lätt som att erbjuda heltid. Och vi vill inte till vilket pris som helst ha vem som helst. Brukarna har rätt att möta rätt personer.

Boel Holm/TT
Carl Cato/TT