Basinkomst – populära idén som kom bort i valrörelsen
Idén om pengar utan motprestation vinner mark bland ledande politiker världen över. Experiment med basinkomst genomförs i flera länder och både FN och Världsbanken har börjat intressera sig för frågan. Samtidigt är det knäpptyst i den svenska valrörelsen.
Robotiseringen har fått allt fler forskare och ekonomer att tala om en basinkomst, eller medborgarlön, för alla.
”Money for Nothing” är inte bara en klassisk Dire Straits-låt från 1985 eller popstjärnan Darins debutsingel, utan även en samhällsekonomisk idé som under namnet basinkomst diskuteras allt mer seriöst i politikens finrum.
Idén är gammal men har ökat i popularitet i samband med arbetets automatisering och allt mer osäkra anställningsformer.
Förslag har framförts både från höger och vänster med olika motiv, vilket gör att många olika fenomen ryms inom begreppet.
Gemensamt för de flesta definitioner är att en summa, tillräckligt hög för att täcka basala behov som mat och husrum, delas ut villkorslöst till alla vuxna oavsett ekonomisk situation.
Just den definitionen fick 11 000 personer ta ställning till när opinionsföretaget Dalia förra året genomförde en undersökning i 28 EU-länder.
Det visade sig att 68 procent av de svarandeskulle ha röstat ja till ett sådant förslag, men också att många gärna hade sett att idén först prövades i pilotprojekt.
Sådana experiment har genomförts i utvecklingsländer men nyligen även i Finland och Kanada i mindre skala. Basinkomst föreslås dessutom av flera presidentkandidater Frankrike och de brittiska socialdemokraterna i Labour ska presentera ett förslag i höst efter att ha utrett frågan.
Trots det internationella intresset är det inget riksdagsparti som har lyft idén i den svenska valrörelsen.
Ett av få undantag är en grupp miljöpartister, där riksdagsledamoten Carl Schlyter ingår.
– Det är den största frihetsreformen som kan införas för Europas arbetare, men arbetslinjen är lika helig för Socialdemokraterna som för Alliansen och Miljöpartiet varken vill eller vågar föreslå basinkomst, säger han.
I det förslag som Schlyter ser framför sig skulle basinkomsten ersätta folkpension, barnbidrag och försörjningsstöd, men de system som bygger på inkomstbortfall skulle fortfarande finnas kvar. Han vill finansiera reformen med miljöskatter och höjda skatter på dyra fastigheter, stora kapital och större arv.
– Automatiseringen tar nu bort fler jobb än den skapar och i dagens system tvingas arbetslösa att söka hundratals jobb de inte kan få, vilket förstör självkänslan. I stället för att med tvång få folk till miljöförstörande arbeten och konsumtion skulle basinkomst ge många människor mer meningsfulla liv, säger han.
Eftersom en basinkomst är ovillkorad skulle den även kunna betraktas som en stor strejkkassa som möjliggör för människor att ställa krav. Sten Gellerstedt, arbetslivsutredare på LO, ser det dock inte på det viset.
– Så skulle det kunna fungera om det var en stor summa, men det är inte realistiskt genomförbart vilket innebär att de som verkligen behöver pengarna skulle få sänkta ersättningar. Att ta bort skyddsnäten skulle bara skapa en gigantisk marknad för privata försäkringar. Då tycker jag istället att man ska prioritera exempelvis förkortad arbetstid i stället, säger han.
Varför tror du att arbetarpartier föreslår basinkomst i andra delar av världen men inte i Sverige?
– Att exempelvis Corbyn gör det i Storbritannien beror på att de har ett uselt socialt skydd. Deras minimilöner ligger väldigt lågt. Varför det är mindre intressant i Sverige är för att vi har fungerande trygghetssystem, säger Sten Gellerstedt.
När Världsbanken nyligen visade intresse för frågan konstaterade organisationen bland annat att basinkomst går hand i hand med en flexibel arbetsmarknad. Den amerikanska ekonomen David Ellerman, tidigare rådgivare till Världsbanken, är kritisk och menar att basinkomst är ett sätt att angripa symptomen i stället för att angripa grundproblemen.
– Världsbanken är bekymrad över den skenande ojämlikheten så den måste föreslå någonting som avlastar systemet, men utan att förändra det. I frustration och brist på idéer har den då startat olika program för ren kontantöverföring, såsom basinkomst. Ett bättre förslag av den digniteten är att införadelägarskap för personalen. Arbetarna skulle då ha kontrollen över den nya tekniken och bemyndigas i stället för att pacificeras genom en basinkomst, säger David Ellerman.
Mattias Göthberg
Här har basinkomst testats
Kanada
I delstaten Ontario fick 4 000 låginkomsttagare knappt 10 000 svenska kronor per månad, till en totalkostnad av 350 miljoner kronor om året.
Den konservativa ex-senatorn Hugh Segal, som designat testet, menade att det på sikt skulle betala sig genom minskad kriminalitet och förbättrad hälsa. Projektet skulle löpa över minst tre år men avslutades abrupt den sista juli i år efter politiska stridigheter.
Finland
Det finska experiment inleddes i fjol, ska pågå till slutet av 2018 och riktas specifikt till arbetslösa. 2 000 slumpmässigt utvalda får ungefär 5 800 kronor skattefritt varje månad. Ersättningen har varit helt villkorslös och de arbetslösa har fått behålla den även om de har startat egna företag eller fått en anställning.
Italien
Sedan 2016 får 200 av de fattigaste familjerna i italienska Livorno ungefär 5 000 kronor i månaden för att kunna ha råd med mat och hyra.
Pilotprojektet sjösattes av populistiska Femstjärnerörelsen och har nu inspirerat andra italienska städer till att genomföra liknande test.
Vad är basinkomst?
Flera olika fenomen ryms inom begreppet basinkomst, eller medborgarlön.
Gemensamt för de flesta definitioner är att en summa, tillräckligt hög för att täcka grundläggande behov, delas ut villkorslöst till alla vuxna individer oavsett ekonomisk situation.
Experiment med basinkomst har genomförts i årtionden på flera håll i världen. Projekten har ofta genomförts med relativt låga summor under förhållandevis korta perioder och med små grupper som ofta har varit arbetslösa eller låginkomsttagare.
