Sextimmarsdag går hem hos personalen
Sex timmars arbetsdag är reformen som aldrig fått luft under vingarna. Det har historiska förklaringar, enligt idéhistorikern Linn Spross. Men på äldreboendet Hållet jublar personalen över de kortare dagarna.
Utifrån ser äldreboendet ganska vanligt ut. Fina träd och blommor välkomnar vid entrén till Hållet.
Ann-Louise Gabrielsson, undersköterska, tar emot oss. Vi träffar de anställda vid fikabordet.
Sedan ett halvår tillbaka har deras arbetsdagar kortats rejält. Här pågår ett försök med sextimmarsarbetsdag.
Diskussionen om kortare arbetsdag var het på det radikala 70-talet. Argumenten handlade om att minska stressen, komma åt de höga sjukskrivningstalen och att det skulle gå att få ihop vardagspusslet.
Då som nu beskrev motståndarna idén som ett lyxprojekt som kostar för mycket.
Men Linn Spross, idéhistoriker på Uppsala universitet, konstaterar att förslaget har äldre rötter än 70-talet.
– Det kom nästan samtidigt som när åtta timmars arbetsdag diskuterades. Tidigt på 1900-talet, bland syndikalister och ungsocialister, tog man upp frågan.
På äldreboendet Hållet i Nyköping har det blivit verklighet. Arbetstidsförkortningen infördes 1 mars i år.
Nu hittar jag på saker med henne varenda dag, som att gå och simma
Personalen tog emot beslutet med stor entusiasm och många drog en lättnadens suck när det blev verklighet.
När de får frågan om hur det känns börjar många svara samtidigt.
– Det är jätteskönt. Man är inte lika trött på samma sätt, säger undersköterskan Madeleine Khan och hon får medhåll.
– Det är det som är bästa. Det där med att sluta åtta eller nio, det är väldigt stor skillnad. Det blir mycket kvar av kvällen, säger Sarah Carlberg, som också är undersköterska.
Hon menar att jobbet med åtta timmar, plus delade turer som nu har försvunnit, hindrade henne från att umgås med sin dotter.
– Nu hittar jag på saker med henne varenda dag, som att gå och simma, säger hon.
Själv har hon börjat övningsköra.
– Det har jag varken haft tid eller ork med förut.
Sarah Carlbergs resonemang liknar på ett sätt Sveriges finansminister (på 1920- och 1930-talen) Ernst Wigforss tes. Han menade att ”målet med samhällsutvecklingen inte är att jobba maximalt.
Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa, måla, sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet”.
Linn Spross är inne på samma spår. Hon menar att fritiden genom historien har haft väldigt stort värde för människor.
– Länge hade man, jag vågar nästan säga i det allmänna medvetandet, en idé om att arbetstidsförkortning skulle fortsätta. Att det är en process där välstånd innebär fritid.
Det var Vänsterpartiet som drev på för att modellen skulle prövas i Nyköping.
Men kommunalrådet Urban Granström (S) säger att det inte alls var svårt att haka på.
De rödgröna har haft flera anledningar till varför försöket behövdes, säger han.
– För att göra det mer attraktivt att söka sig till vårdyrkena och för att värna om den personal vi har idag.
Länge hade man, jag vågar nästan säga i det allmänna medvetandet, en idé om att arbetstidsförkortning skulle fortsätta. Att det är en process där välstånd innebär fritid
Linn Spross menar emellertid att frågan inte har varit enkel att hantera för Socialdemokraterna och LO.
– Jag tror att det beror på att man kan se att arbetstidsförkortning höjer priset på arbetskraft. Historiskt har båda LO och S haft som en överenskommelse med näringslivet om att man inte ska genomföra något som de tror, kan sänka produktionsresultatet.
– Sådana frågor har varit en öm tå för båda LO och Socialdemokraterna.
Men både Urban Granström och de anställda betonar att det finns nackdelar med sex timmars arbetsdag.
För personalens del innebär det mindre pengar i plånboken. De har visserligen samma månadslön, men modellen slår mot ob-tillägget.
Det kan handla om upp till 700 kronor i månaden.
Och för kommunens räkning säger Urban Granström (S):
– Eventuella ökade kostnader behöver hanteras. Det är oklart om minskade kostnader för sjukskrivningar och vikariekostnader balanserar vinsterna.
Men de anställda är lyckliga över försöket. Och en känsla av obehag går genom rummet när de tänker på att de kanske någon gång tvingas att gå tillbaka till det gamla.
Oron finns över att försöket bara pågår i två år.
De anställda säger sig hellre välja sex timmars arbetsdag framför högre löner. De förklarar också att de kan tänka sig att betala mer i skatt för att behålla projektet.
Det är ett tungt och slitsamt yrke. Om man ska orka jobba till 65, kan vi inte återgå till det gamla, lyder argumentet.
Även de äldre på boendet är positiva till förslag. Kristina Schmidt är före detta rektor och har bott här i två och ett halvt år.
Vad tycker du personligen om sex timmars arbetsdag?
– Det är ju perfekt. Man kan inte tycka något annat. Sex timmars arbetsdag är ju utveckling åt rätt håll.
Svagt stöd i riksdagen
• Av de politiska partierna är det enbart Vänsterpartiet – och Feministiskt initiativ – som aktivt driver frågan om sex timmars arbetsdag. Enligt V:s beräkningar kostar det mellan två och tre miljarder kronor om varje kommun och region skulle testa det.
• Fackföreningen Byggnads driver också frågan.
• Det mest uppmärksammade försöket som gjorts var på Svartedalens äldreboende i Göteborg. Det pågick i två år. Men det finns fler exempel, som en reklambyrå i Visby och Toyotaverkstaden i Göteborg, som haft sex timmars arbetsdag i flera år.