Uppgörelsen om strejkrätt som LO, TCO och Saco tecknat med Svenskt Näringsliv, beskrivs av de flesta inblandade som en seger för den svenska modellen. När det verkligen gäller går parterna in och enas om spelreglerna för arbetsmarknaden, konstaterar flera fackförbund på sina hemsidor.

Men det finns undantag. Journalistförbundet har som enda fackförbund meddelat att det inte står bakom uppgörelsen, även om förbundet inte heller reserverat sig mot beslutet.

– Effekterna av parternas förslag är inte helt överblickbara. Förslaget har nyligen presenterats för oss, och det blev snabbt uppenbart att vissa dimensioner saknats i arbetet. Vi behöver mer noggrant utreda hur de olika delarna påverkar Journalistförbundets möjligheter att vidta stridsåtgärder för alla sina medlemmar, säger förbundets ordförande Jonas Nordling, i en kommentar.

Även om de står bakom uppgörelsen har också både Pappers och Byggnads kritiserat den hårt.

Förbunden menar att de tvingats att sluta överenskommelsen med Svenskt Näringsliv för att undvika ett sämre förslag från regeringens strejkrättsutredning.

– Som facklig ledare, och med de direktiv som lades till regeringens utredning och utifrån det som vi hört om vilka förslag som var på väg fram, så måste vi agera. Jag tycker att det är väldigt illa att vi ska behöva gå in och göra detta för att politikerna lägger sig i frågor som arbetsmarknadens parter har skött i generationer, säger Johan Lindholm, ordförande för Byggnads.

Hur påverkar överenskommelsen maktbalansen på arbetsmarknaden?
– Det kommer inte att påverka våra medlemmar överhuvudtaget. Det som är praxis i dag, och det sätt vi redan jobbar på, läggs nu i lagtext istället. Det sker inga större förändringar, men det är ändå olyckligt. Den här utredningen skulle aldrig ha sett dagens ljus. Den borde aldrig ha satts igång med de här direktiven.

Vinner facket något på uppgörelsen?
– Nej. Jag tycker bara att vi visar att vi tar ansvar. Jag vet inte, och jag tror inte att någon vet, vad det här eventuellt kan för konsekvenser. Jag är inte alls säker på att allt som eventuellt ligger under några stenar nu är framme i ljuset. Men det är en praxis som nu blir lag.

Vinner arbetsgivarna något på uppgörelsen?
– Inget som har framkommit i de samtal vi haft i alla fall. Det här tydliggör bara vilka spelregler vi har hållit oss till av praxis och nu gör vi det i lag istället.  Men jag säger det igen; det här borde vi inte ha behövt göra. Det är olyckligt att vi tvingades till detta.

Är det av principiella skäl som du är kritisk till det, eller är du orolig för vad överenskommelsen innebär?
– Det här var det minst skadliga. Med de enorma saker som vi hörde ryktesvägen var på väg fram i utredningen var parterna tvungna att agera, men jag tycker verkligen att politikerna inte ska hålla på med det här alls. De ska hålla fingrarna borta och det behöver de veta.

Du säger ”det minst skadliga”. Tycker du att överenskommelsen ändå är skadlig?
– Jag säger så här: Jag ser att vi var tvungna att göra någonting, och nu har vi gjort det.