Här ger ny teknik hjälp och stimulans i äldreomsorgen
Hemtjänst som gör digitala besök och en robot som påminner om att ta mediciner. Hörby kommun ligger i framkant i den tekniska utvecklingen i omsorgen. Snart ska sensorer hindra fallolyckor.
Maj-Britt Olsson och Rut Frank vid det interaktiva projektorspelet. Det tillför både samspel och skratt, tycker undersköterskorna Eleonor Johansson och Linda Gottfridsson.
HÖRBY. På Källhaga demensboende brister Maj-Britt Olsson ut i sång medan hon sträcker sig efter blommorna som far över bordsskivan.
Hennes namne Maj-Britt Wilborgsson stämmer in. Blommorna växer när händer rör vid dem.
Kort senare far en projicerad boll över bordet. De gamla skrattar när de försöker skjuta den mellan sig.
– Vi har barnasinnet kvar, säger Maj-Britt Wilborgsson.
De interaktiva bilderna kommer från en projektor i taket. När den stängts av får Signe Nilsson en katt i famnen. Hon skiner upp.
– Du är så fin, så fin, säger hon och smeker katten över ryggen så att den jamar.
Rycker man i stället i svansen skriker djuret till. Men bara så länge batterierna är igång. För detta är en robotkatt.
Projektorn och katten är delar av ett tekniksprång i skånska Hörby.
Läkemedelsrobotar, ”giraffer” och sensorer som läser rörelsemönster är också på gång i kommunen.
Läkemedelsrobotar används redan, för att larma och dosera när det är dags att ta medicin.
Genom ”giraffen” kan hemtjänsten göra hembesök på distans.
Girafferna står än så länge på kommunkontoret, men ska ut till människor som behöver stöd i hemmet inom kort.
Deras likhet med djuret är den långa halsen, men högst upp på den sitter i det här fallet en digital platta. Nedtill slutar halsen i en apparat på hjul.
– De är framför allt till för hembesök dagtid, säger kommunens e-strateg Paul Davidsson om girafferna.
Hemtjänstens personal dyker då upp på skärmen, pratar med den boende via videokonferens och ser sig om i lägenheten genom att fjärrstyra giraffen.
Paul Davidsson planerar också för sensorer som brukare bär med sig och som varnar om rörelsemönstret ändras.
Han visar med kroppen hur det kan handla om att någon börjar vagga lite på annat sätt än vanligt.
Utanför kommunhuset är det en dallrande het majdag.
– En sådan här dag kanske det skulle räcka att ringa och fråga om personen har druckit ordentligt. Så har man förebyggt ett lårbensbrott, säger Paul Davidsson.
Se hur ”giraffen” fungerar
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
Hörby kommun ska snart också låta datorer ta beslut om försörjningsstöd. Motsvarande projekt har väckt starka reaktioner på andra håll.
I Kungsbacka sa tolv av sexton socialsekreterare upp sig inför införandet.
– Vad gäller lätta ansökningar fungerar det säkert bra. Men jag tror man kommer missa oerhört mycket i det sociala arbetet. Vem plockar upp om det förekommer misstänkt missbruk eller barn som far illa? sa en av dem till Dagens Nyheter tidigare i år.
Paul Davidsson försvarar arbetssättet med emfas. Han säger att det har kortat handläggningstiden från åtta dagar till en i Trelleborg.
Han menar att teknik frigör tid till annat. Att tjänstemän kan fokusera på att få ut folk i arbete i stället för att handlägga biståndsansökningar, att omsorgspersonal kan vara med de gamla på ett mer ändamålsenligt sätt när tekniken underlättar vissa sysslor.
– Och vi har en jättebrist på personal, konstaterar han.
E-strategen håller med om att utvecklingen också kan leda till att jobb för människor försvinner.
Jag känner ingen rädsla
Men han är övertygad om att nya jobb ersätter dem, han jämför med att det förr fanns tvätterskor medan alla nu har tvättmaskin.
– Och är det socialtjänstens uppgift att vara den fysiskt närvarande personen?
Integriteten kan också ifrågasättas när det gäller digital övervakning.
Å andra sidan kan man hävda att integriteten stärks när personal till exempel inte behöver gå in till sovande människor bara för att hålla koll.
Eleonor Johansson är undersköterska på Källhaga demensboende. Hon upplever att robotkatten ger trygghet och att spelen i projektorn tillför något extra.
– Det blir ett samspel och skratt, säger hon.
Hon tror att det finns en törst efter ny teknik, eftersom omsorgssektorn inte legat i framkant.
– Jag känner ingen rädsla, säger hon om den tekniska utvecklingen.
Paul Davidsson menar att det sker ett verkligt språng i Sverige just nu, att man börjar använda teknik på riktigt. Tidigare har tillämpning hindrats av till exempel för dåligt utbyggt internet.
Ett land där tekniken kommit långt är Japan, som står inför stora utmaningar eftersom nästan var tredje invånare beräknas vara över 65 år inom några år.
En utställning på Arbetets museum i Norrköping visar exempel på japansk välfärdsteknik – allt från ergonomiska hjälpmedel till sällskapsrobotar.
I början av året var Kommunals ordförande Tobias Baudin i Japan på studiebesök.
…rätt använd välfärdsteknik kan också frigöra resurser så att vi kan ha den höga standard på svensk äldreomsorg som vi faktiskt har
Han är kritisk mot exempel på att digitalisering använts till att detaljstyra arbete i den svenska hemtjänsten.
Men han är inte rädd för utvecklingen generellt eller för att jobb ska gå förlorade.
– Det måste finnas människor, den mänskliga handen är otroligt viktig. Men rätt använd välfärdsteknik kan också frigöra resurser så att vi kan ha den höga standard på svensk äldreomsorg som vi faktiskt har, säger han.
När Arbetet pratar med honom den 21 maj har Kommunals ledning samma dag tagit beslut om att ta fram en rapport om hur förbundet ska möta utvecklingen.
På Källhaga i Hörby är ett av de senaste digitala sprången som gläder undersköterskan Eleonor Jonsson betydligt vardagligare än sällskapsrobotar; boendet har fått tv-apparater där man kan använda SVT Play och se gamla program.
Tillsammans med några boende planerar hon nu en kväll med chips framför Sveriges bronsmatch i fotbolls-VM 1994.
Fler exempel på välfärdsteknik
• Sensorer för sängvätning. Används i dag i Hörby. Utöver att larma när sängen blir våt kan apparaturen ta fram en biorytm som ger kunskap om när den enskilde behöver tas upp för att undvika att sängen blir blöt.
• VR-glasögon. Planeras det för i Hörby. Med hjälp av VR-glasögonen ska gamla som inte är fysiskt rörliga i verkligheten kunna besöka vatten och plocka äpplen virtuellt.
• Trygghetsnav. Hörby kommun planerar att digitala nav i bostäder ska stå i centrum för flera sorters kommunikation. Utöver trygghetslarm handlar det bland annat om kameratillsyn. Man ska den här vägen också kunna läsa av rörelsesensorer och styra digitala lås. Det skulle göra det möjligt för trygghetscentralen att till exempel låsa upp för ambulanspersonal
• Duschrobotar. På andra håll i Sveriges används duschrobotar som gör det möjligt för rörelsehindrade personer att duscha på egen hand. Med knapptryckningar styr man när tvål och vatten sprutas.
