Lön enligt samma regler som normalt gäller i landet. Det ska arbetstagare vars arbetsgivare skickar dem på tillfälliga jobb i andra EU-länder kunna kräva framöver.

Om två år ska dessa EU-regler vara överförda till medlemsländernas nationella lagar. Det innebär det nya utstationeringsdirektiv som klubbades av EU-parlamentet i dag. Direktivet ska även tas av ministerrådet den 21 juni innan det kan träda i kraft, men rådet har hittills stöttat förslaget.

I parlamentet röstades förslaget igenom med 456 ja-röster mot 147 nej-röster och 49 nedlagda röster.

– Jag har väl varit hyfsat säker på att det skulle finnas ett starkt stöd, men när man har det så här i siffror svart på vitt är det väldigt skönt, säger den svenska EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S).

Hon är ordförande i parlamentets sysselsättningsutskott och har drivit på den här förändringen.

Vad förändras rent praktiskt för en polsk byggjobbare som jobbar ett halvår i Sverige?
– Han får samma lön som de andra som jobbar på bygget. Rent praktiskt kommer han att få ekonomiskt stöd som innebär att han inte behöver bo i tält, utan man ska ha ersättning för logi och extrakostnader när man jobbar i ett annat land, säger Marita Ulvskog.

Hon konstaterar att personen ska konkurrera med sin yrkeskunskap, inte genom att vara billigare.

– Den byggjobbare som kommer från Polen till Sverige för bygg- och anläggningsprojekt ska veta att han eller hon har vunnit sin plats i kraft av att vara bra på sitt yrke.

Det hittills gällande utstationeringsdirektivet har inneburit att facket kan kräva minimivillkor inom vissa områden, den så kallade hårda kärnan, av arbetsgivare från andra EU-länder som skickar arbetstagare till landet på tillfälliga jobb.

Enligt det nya direktivet ska kraven fortfarande vara begränsade till den hårda kärnan, men villkoren ska vara likvärdiga med de som gäller i värdlandet. Man är alltså inte längre hänvisad till minimilön.

Dessutom klargörs bland annat att kostnader för sådant som logi och resor inte bör dras från lönen, utan ska bekostas av arbetsgivaren.

Marita Ulvskog överlåter till facken att mer precist slå fast hur man nu ska definiera kraven.

I de nya reglerna betonas också strejkrätten.

– Det har varit väldigt viktigt, att man ska kunna hävda sin rätt ytterst med strejk, säger Marita Ulvskog.

Förändringarna som nu har röstats igenom i parlamentet har mött mycket motstånd sedan EU-kommissionen lade fram ett första förslag i maj 2016.

Marita Ulvskog är glad över resultatet, men något vidare firande hinns inte med – kvällen är full av möten.

– Men jag firar inuti mig, i mitt hjärta firar jag detta. Det var det viktigaste för mig att åstadkomma den här mandatperioden.

Enligt reglerna i det nya direktivet ska man kunna vara utstationerad i max arton månader. Därefter ska värdlandets vanliga regler för arbetsmarknaden gälla fullt ut, i stället för de som rör just utstationering.

Transportsektorn ska få villkoren särskilt reglerade, de förhandlingarna pågår.