Fokusera på 2 procent arbetslösa – rätt eller fel?
Den stormiga debatten om arbetskraftsinvandring handlar i slutänden om cirka 6 000 jobb, samtidigt går 350 000 arbetslösa. Fel fokus från S, menar kritiker. En viktig pusselbit, lyder svaret.
”Det är orimligt att det kommer tusentals personer till Sverige varje år för att göra jobb som arbetslösa i Sverige kan utföra.”
Citatet är statsminister Stefan Löfvens (S) och publicerades i ett uppmärksammat inlägg på Socialdemokraternas Facebooksida i förra veckan.
Utspelet om att partiet vill reglera arbetskraftsinvandringen hårdare efter valet har mött hård kritik. Både från vänster och höger.
– När man ställer fattiga människor som utnyttjas mot andra som jobbar i Sverige, då köper man rasisternas världsbild, sa vänsterledaren Jonas Sjöstedt till Aftonbladet.
Från Alliansens sida var det större fokus på företagen som anställer arbetskraftsinvandrarna.
– Det här kommer att leda till stora problem med kompetensförsörjningen hos företag som redan har det ansträngt, sa Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed till SvD.
Det var 2008 som Alliansen tillsammans med Miljöpartiet gjorde det lättare för personer utanför EU att få arbetstillstånd i Sverige.
Tidigare prövades de som sökte tillstånd mot efterfrågan på arbetsmarknaden och arbetstillstånd utfärdades bara om myndigheterna i samråd med facket ansåg att det rådde brist på det specifika yrket.
Efter reformen blev det upp till företagen att anställa vem de ville så länge lönen var kollektivavtalsenlig och över 13 000 kronor.
Socialdemokraternas nya förslag innebär en tillbakagång till myndighetsprövningen samt en rad strängare regler som man menar ska hindra att arbetstagarna utnyttjas.
Bland annat måste jobbet vara på heltid och om anställningsförhållandena ändras efter att personen kommit till Sverige företaget rapportera det.
Lisa Pelling är utredningschef på Arena idé. Hon har riktat kritik mot utspelet, bland annat i en debattartikel i Dagens samhälle.
Hon anser att Socialdemokraterna gör frågan om ”ovärdiga villkor för arbetskraftsinvandrare till en fråga om att de kommer och tar svenskars jobb”.
– Perspektivet från regeringens sida måste vara att jobb som har ovärdiga villkor inte ska finnas alls. Ingen ska arbetskraftsinvandra för att ta de jobben men de ska inte erbjudas till nyanlända heller.
Enligt Lisa Pelling missar förslaget målet. Fokus borde enligt henne vara att skärpa kontrollen av arbetsgivarna för att förbättra villkoren för de anställda i stället för att stänga ute personer från andra länder.
– Om du riktar in dig på vem som ska göra jobbet i stället för vilket slags jobb det är då riskerar du det. Om du täpper till för legal arbetskraftsmigration så kan du ju i stället få en irreguljär arbetskraftsmigration till de jobben, säger hon.
I fjol beviljades 15 552 arbetstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket.
Socialdemokraterna räknar med att ungefär 6 000 av de jobben är den typen av lågkvalificerade jobb utan brist som inte längre ska kunna tas av arbetskraftsinvandrare.
Den största delen av dem, ungefär 3 000 personer, var säsongsarbetande bärplockare företrädelsevis från Thailand. Av de cirka 3 000 personer som är kvar har många jobb som restaurangarbetare och städare.
Samtidigt är ungefär 350 000 personer just nu inskrivna på Arbetsförmedlingen. Om alla de lågkvalificerade jobben togs av arbetslösa i Sverige skulle det alltså motsvara knappt 2 procent av de arbetslösa.
Markus Pettersson, facklig-politisk sekreterare på Socialdemokraterna, menar att förslaget ändå är en bit på vägen, trots att siffrorna är små.
– Ingen har sagt att den här reformen löser hela integrationen och de utmaningar vi har, men det här är en pusselbit och vi tycker att det är helt orimligt att vi inte ska använda oss av den arbetskraft vi har i riket, säger han.
Han menar också att förslaget kommer att förbättra arbetsvillkoren för arbetstagarna, genom de hårdare regler som införs.
– Vi kan inte acceptera att människor i princip blir helt beroende av en arbetsgivares goda vilja om man ska få stanna kvar i landet.
En av de nya reglerna är den anmälningsplikt som Socialdemokraterna vill införa då en arbetsgivare ändrar villkoren för en arbetskraftsinvandrare.
Från fackföreningshåll har man tidigare efterlyst att själva anställningserbjudandet ska bli juridiskt bindande. Enligt Markus Pettersson är förslaget i praktiken en sådan regel.
Hur ser du på kritiken som förts fram mot förslaget?
– Den visar på en ganska stor historielöshet. Det här är klassisk socialdemokratisk politik och vi har fört den här politiken när vi har haft makten och inflytandet under i stort sett hela vår historia. Vi har haft, å ena sida en human flykting och asylinvandringspolitik, men också en arbetskraftsinvandringspolitik som har byggt på arbetsmarknaden och där arbetsmarknadens behov ska stå i centrum.
Grafik: Arbetet
Förslaget om arbetskraftsinvandring
- Inför en prövning hos en myndighet. Arbetstillstånd till personer utanför EU delas bara ut om yrket är ett bristyrke.
- Inför krav på erfarenhet eller utbildning inom yrket hos arbetskraftsinvandraren.
- Heltid ska vara norm bland jobberbjudandena.
- Inför ett försörjningskrav för anhöriga som följer med arbetskraftsinvandraren till Sverige.
- Skärp förhandskontrollerna av arbetsgivaren.
- Inför en anmälningsplikt för arbetsgivaren om anställningsvillkoren ändras.
- Skärp reglerna för att söka asyl som arbetskraftsinvandrare.