Rafflande arbetsrättslig thriller i bagerimiljö

RECENSION. När Henrik Johanssons roman Raya börjar är det rejält dålig stämning på Perita-bageriet.

Tempot är på tok för högt, maskinparken är föråldrad och de bemanningsanställda får göra alla skitjobb.

En ny chef har börjat övervaka personalen via Facebook och som om inte det vore nog drar en vild strejkvåg över landet vilket splittrar arbetslaget.

Mitt i allt detta står Raya – en nyanställd ugnsskötare med styvpappa som avdelningschef – och funderar på hur hon ska förhålla sig.

För den som har läst Henrik Johanssons föregående böcker är Raya inte någon överraskning.

Han har tidigare skrivit arbetarromaner och noveller, ofta med en skräck- eller fantasytwist.

Här är visserligen de fantastiska inslagen bortklippta (även om den vilda strejkvågen känns som rena science fiction) men som läsare känner man igen bageriet som en återkommande tablå.

Dessutom finns ett tydligt spänningsmoment som känns välbekant. Ska man strejka eller inte? Hur kommer styvfadern att reagera?

Och vem har brutit sig in i fackets lokal? Snabbt utvecklar sig romanen till en arbetsrättslig thriller där de sociala medierna är lika finurligt invävda som i tv-serien ”Skam”.

Nu skulle man kunna invända mot Raya att den har ett något stereotypt persongalleri.

Här finns vd:n med iskall blick, den sexistiska ombudsmannen med y-namn och dom varmhjärtade bemanningsanställda på golvet, självklart med invandrarbakgrund.

Men Johansson har blivit en allt skickligare författare med åren och han lyckas raskt fiska upp människorna ur klichéerna.

Som läsare kan man till och med känna sympati med avdelningschefen som visserligen är lojal uppåt, men samtidigt omhändertagande gentemot styvdottern.

Vad jag däremot besväras av under läsningen är att dialogerna känns oredigerade. Ofta säger karaktärerna samma sak, fem gånger om, vilket drar ner tempot.

Sådant är lätt att missa som författare, men en vass redaktör borde ha rättat till det.

Raya framstår därför bitvis som en rafflande thriller – men den hade mått bra av att en tredjedel av texten skurits bort.