Kinas investeringar kan hejda demokratin
Hur påverkar Kinas investeringar arbetsförhållanden och demokrati i världen? Frågan har blivit brinnande aktuell sedan Kina 2016 gick om USA som världens största köpare av utländska tillgångar.
President Xi Jinping vill skapa en ny Kinaledd världsordning och öser nu ut kinesisk infrastruktur och industrier över världen genom de nya ekonomiska sidenvägarna – Bälte och Väg-initiativet.
Så vad innebär det för arbetsvillkor globalt?
Ju starkare regelverk och övervakning desto bättre verkar det funka, enligt en samling intervjuer med internationella experter sammanställda av sajten China File.
Ett vanligt klagomål från Bahamas till Australien är att investeringarna inte ger jobb åt lokalbefolkningen utan använder kinesiska gästarbetare med usla arbetsvillkor.
Flera länder i Sydamerika har löst det problemet med lagar som förbjuder import av utländsk arbetskraft, skriver forskaren Matt Ferchen som driver China and the Developing World program vid Carnegie–Tsinghua Center.
Öppenhet och pressfrihet hjälper också: I Colombia har flera skadliga gruvinvesteringar stoppats av miljöhänsyn och protester.
Ferchen menar att det ibland är bäst för mottagarlandet att säga nej till projekt, och om investeringar sker är det avgörande att värdlandet övervakar och reglerar.
I Afrika verkar klagomålen på kinesiska gästarbetare blivit en vandringsmyt.
En studie av konsultfirman McKinsey visar att bland 1 000 kinesiska bolag var hela 89 procent av arbetskraften afrikansk.
En studie av African Labor Research Network anmärkte att kinesiska bolag utmärker sig för dåliga arbetsrelationer och sämre arbetsvillkor jämfört med andra multinationella bolag.
Vad gäller demokrati är svaret entydigt negativt.
Kommunistpartiet erbjuder en alternativ utvecklingsmodell till länder som vill ha snabb ekonomisk utveckling utan att behöva införa demokrati. Kinas pengar kommer inte med krav på marknadsreformer, ökad transparens eller demokrati.
Resultatet kan vi exempelvis se i Kambodja, där president Hun Sen avskaffat demokratin och rycker på axlarna åt amerikanska sanktionshot med hänvisning till Kinas stöd.
I EU har Grekland blockerat kritik om mänskliga rättigheter sedan Kina köpte landets största hamn.
Svaret är alltså att Kinas investeringar kan ha en negativ effekt på arbetsförhållanden och demokrati i världen.
Tydliga regler och en genomtänkt Kinastrategi behövs för att mota det.