Fyra av tio arbetare nobbar facket
Andelen arbetare som är med i facket fortsätter att minska.
Förra året var 61 procent av alla arbetare med i facket. Det är en procentenhet färre än året innan.
– Det är aldrig bra att organisationsgraden går ner, men nu beror det inte på att vi tappat så många medlemmar utan mer på att arbetsmarknaden är stark och att många har jobb, säger Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande.
Hon säger att LO-förbunden förra året gjorde ett rekordår och värvade 150 000 nya medlemmar tillsammans.
Att medlemsantalet ändå minskade med 6 600 personer beror på att fler, främst äldre som närmar sig pension, gick ur facket.
LO har som långsiktigt mål att 80 procent av arbetarna ska vara med i facket.
Det var nivån LO brukade ligga runt i början av 2000-talet innan de kraftigt höjda medlemsavgifterna i a-kassan ledde till ett stort medlemsras med start 2007.
Trots att medlemsavgifterna sänkts igen har främst facket haft svårt att locka tillbaka medlemmarna, konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet som räknat fram uppgifterna om organisationsgraden.
– Även om avgifterna sänkts återvänder man inte per automatik. Det är inte lika självklart att vara med i fack och a-kassa längre, i synnerhet inte bland arbetare, säger han.
Organisationsgraden i arbetaryrken fortsätter att sjunka
Tjänstemannafacken återhämtade sig snabbare från medlemstappet och har numer en högre organisationsgrad än LO.
Förra året var 73 procent av tjänstemännen med i facket, vilket även det var en minskning, om än bara med en halv procentenhet.
– Det råder goda tider och då anser fler att de klarar sig bra utan fackets hjälp, säger Anders Kjellberg.
Andelen som är med i facket varierar stort mellan olika branscher.
Bland arbetarna är facket starkast inom industrin där 74 procent är med i facket, och svagast i hotell- och restaurangbranschen där 27 procent var fackligt anslutna förra året.
Organisering bransch för bransch (procent medlemmar)
Minskningen i organisationsgraden var dock störst i offentlig sektor och där framförallt bland utlandsfödda.
– Det sker ett generationsskifte där vi får in många unga, utrikesfödda och nyanlända i offentlig sektor. De kan ha en bristande kunskap om vad fack och kollektivavtal är och har inte samma tradition att vara med i facket, säger Anders Kjellberg.
Trots att LO är långt ifrån målet om att organisera 80 procent av arbetarna tror Berit Müllerström att det går.
Om det ska bli verklighet behövs dock större ändringar på arbetsmarknaden, säger hon.
– De flesta som har fasta jobb på heltid är med i facket. Men en stor del av arbetarna har otrygga visstidsanställningar som kanske bara sträcker sig någon dag framåt och då går de inte med. Om vi gör något åt det så har vi löst mycket, säger hon.